Reporäntan sänks

Konjunkturutsikterna i omvärlden har försvagats och svensk ekonomi bromsar in. Samtidigt är inflationstrycket lågt. Därför har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att även sänka reporäntebanan.

”Osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare antagits. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver. Världen som helhet växer dock i en relativt god takt”, skriver Riksbanken och fortsätter:

”Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklingen hittills i år, nu bromsar in. Orderingången till svenska exportföretag har minskat och exporten blir betydligt svagare under nästa år. De försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera. En lägre efterfrågan påverkar också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger något under det kommande året. När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Då väntas svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt.”

Först ut med att skicka pressmeddelande om sänkningen är Lars-Erik Nykvist VD på Fastighetsbyrån:

– Dagens besked blir en julklapp för Sveriges bostadsägare och sänder en tydlig signal – det kommer att dröja innan bostadskostnaderna ökar. Den vetskapen kan stimulera marknaden och öka efterfrågan. Själva sänkningen har främst en psykologisk betydelse. Räntebanan är egentligen mer relevant för att bostadsköpare ska kunna ta beslut och planera långsiktigt, är hans kommentar.

Vice riksbankscheferna Karolina Ekholm och Lars E.O. Svensson reserverade sig mot beslutet att sänka reporäntan till 1,75 procent och mot räntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

De förordade istället en sänkning till 1,5 procent och en lägre räntebana som ligger på 1,25 procent från och med andra kvartalet 2012 till och med tredje kvartalet 2013 och sedan stiger till strax under 3 procent vid slutet av prognosperioden. Detta motiveras av deras bedömning att uppföljningens prognoser för utländska styrräntor och svenskt resursutnyttjande båda är för höga.