Reinfeldt till FN med antikorruptionsavtal

FN:s konvention mot korruption ska främja och förstärka åtgärder för att mera effektivt förebygga och bekämpa korruption. Den redogör också vad som ska klassas som brott i sammanhanget.

Sverige satte sin signatur under konventionen samma dag som den öppnades för underskrifter, vilket var den 9 december 2003.

Den trädde i kraft i december år 2005. Sedan dess har 95 länder ratificerat fördraget. Sverige är inte inkluderat. Inte än i alla fall.

– Regeringen har beslutat att ratificera den, det gjorde man alldeles nyss, säger Mattias Larsson, rättssakkunnig på justitiedepartementet till Realtid.se.

För att godkännandet ska gå igenom måste den lämnas in hos FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i New York.

– Det ska han göra i september, säger Larsson.

Det är på tiden, säger nog många.

Redan i juni 2006 frågade vänsterpartisten Berit Jóhannesson den dåvarande justitieministern Thomas Bodström om när regeringen tänkte fullgöra sitt åtagande och godkänna fördraget.

Bodström svarade att en proposition skulle vara inlämnad till riksdagen under hösten 2006. Men så blev det inte.

Det dröjde till mars 2007 innan en proposition landade hos riksdagen och till i maj innan den godkändes. När Fredrik Reinfeldt träffar Ban Ki-Moon har det gått nästan fyra år sedan Sverige skrev under.

– Det är svårt att förstå varför, det handlar ju inte om något jättekontroversiellt, säger Hans Linde, riksdagsman för Vänsterpartiet och ledamot i Utrikesutskottet, till Realtid.se.

Varför är det viktigt att skriva på?

– Internationellt sett är Sverige ett föregångsland när det gäller kampen mot korruption. Det skulle vara en viktig markering. Dessutom har olika biståndsorganisationer efterfrågat en ratificering, det är viktigt i relationen med biståndstagare.

I sitt beslut skriver riksdagen att den, liksom regeringen, bedömer att det inte behövs några lagändringar för att kunna ratificera konventionen.

Men enligt Sören Lindh, småföretagare, före detta ordförande i Afrikagrupperna och länge aktiv i frågan, kan regeringen göra mer för att bekämpa korruption.

Som exempel nämner han att OECD påpekat att svensk lagstiftning har brister när det gäller att dela ut företagsböter.

Finns det någon korruption i Sverige?

– Det finns, det har vi ju sett. Men man kan göra lite åt det. Det finns inga slagkraftiga medel ändå, trots att vår lagstiftning är bättre än andra länders. Men om inte lagstiftningen biter är det dåliga gaddar, säger han till Realtid.se.

Se listan på länder som godkänt fördraget här