Regeringsslarv med utsläppsrätter kan kosta miljoner

Alla stora svenska fabriker kan betraktas som drabbade, såsom skogsbolaget SCA:s eller fordonstillverkaren Volvos fabriker.

De svenska anläggningar som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter skulle senast 28 februari ha fått tilldelning av sina utsläppsrätter för i år, men ännu har ingen tilldelning skett.

– Det beror på slarv hos den svenska regeringen, och kan leda till kostnader på miljonbelopp för anläggningarnas ägare, säger en initierad källa till Realtid.se.

Utsläppsrätterna skulle satts in på anläggningarnas respektive konton senast 28 februari, men det har inte gått. Risken är nu att anläggningarnas ägare kommer att lida skada av detta, och kanske kommer att kräva ersättning från svenska staten.

Företag kan exempelvis ha avtalat om att leverera utsläppsrätter till en köpare, men kan nu inte fullgöra avtalet på grund av att tilldelningen av utsläppsrätter ännu inte är klar.

Ett företag som lider skada av detta kan eventuellt få ersättning av staten. Ansvaret för en sådan skada är ”strikt”, enligt utsläppshandelslagen. Det underlättar för den drabbade att få kompensation, precis som att hundägare har ”strikt ansvar” för skador som hunden orsakar.

EU:s direktiv om utsläppsrätter stipulerar att rätterna ska vara utfärdade senaste 28 februari, men än så länge är det bara i Danmark och Österrike som rätterna är utfärdade.

– Förseningen är mycket olycklig, säger David Mjureke som är departementssekreterare på miljödepartementet men anser att felet ligger hos EU-kommissionen. EU dröjde enligt honom med godkännandet av den svenska planen för fördelning av utsläppsrätter. EU:s registersystem för utsläppsrätterna uppges vara försenat.

– Vi väntade länge på kommissionens godkännande av den svenska fördelningsplanen, men nu har vi äntligen fått det. Regeringen har gett naturvårdsverket klartecken att fatta beslut om tilldelning av utsläppsrätter.

Att endast två länder utfärdat utsläppsrätter det datum direktivet föreskriver beror bland annat på att kommissionens utsläppsregister saknar anslutning till FN-registret. Mjureke anser inte att regeringen borde ha bidragit till att hålla tidplanen genom att ta egna initiativ till en lösning, såsom Danmark och Österrike gjort.

– Danmark och Österrike har gått en egen väg och utfärdat utsläppsrätter utan att kommissionens register är anslutet till FN:s system, men då tar de också en risk, säger Mjureke.

– Övriga EU-länder har varit tveksamma till att gå den dansk-österrikiska vägen, säger han.

Han anser att förseningen är negativ för företagens förtroende för systemet med utsläppsrätter.

– Förseningen gör det även svårt för företagen att planera sin verksamhet, säger Mjureke och försäkrar att regeringen arbetar för en skyndsam lösning på EU-nivå.

EU:s miljökommissionär Stavros Dimas är ansvarig för utsläppsrätterna.

Trots förseningarna bedömer Mjureke att naturvårdsverket kommer att godkänna tilldelningen av utsläppsrätter till befintliga anläggningar före utgången av mars, medan utsläppsrätter till nya anläggningar kan få vänta något längre.

– Den större delen av handeln med utsläppsrätter görs med avtal om leverans i framtiden, så skadan blir inte så stor trots allt, säger Mjureke. Han bedömer att de nu försenade utsläppsrätterna till största delen ändå inte ska levereras förrän i december.

Enligt vad Realtid.se erfar har det varit bråk mellan EU och Sverige om hur mycket utsläppsrätter som de svenska anläggningarna skulle tilldelas i år. EU har hävdat att Sverige var för generöst i fjol och delade ut för många utsläppsrätter. Det kan också ha spelat in som orsak till årets förseningar.

Ovannämnda anonyma källa är inte David Mjureke.

Ian Hammar

ian.hammar@realtid.se

08-545 871 30