Regeringen vill ha yrkeshögskola

Ministrarna vill uppvärdera yrkesutbildningarna med förutsättningen att ”alla ungdomar vill inte bli akademiker”.

– Nu ska vi utreda hur det ska gå till, säger skolminister Jan Björklund.

I yrkeshögskolan ska alla yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar ingå, som inte redan finns inom ramen för universitet och högskola. Enligt Lars Leijonborg är det ”viktigt för Sverige och Sveriges konkurrenskraft att också viktiga yrkesutbildningar har hög kvalitet”.

För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan ska krav kunna ställas på sådant som kursinnehåll, examensordning och andelen behöriga lärare.

Den nya utbildningsformen ska införas senast 2010.

Den nya utredningen får ett år på sig att utreda hur den yrkeshögskolan ska kunna införas.

– Den förra regeringens utredning, som vi lade ned, funderade på om det ska införas en yrkeshögskola. Vi har redan svaret på den frågan, nu ska vi utreda hur det ska gå till, sade Jan Björklund.

Den nya yrkeshögskolan blir inte en plats, utan ett ramverk för alla de yrkesutbildningar som redan finns och eventuellt nya som tillkommer. Avsikten är att skapa gemensamma krav och regler för inträde, examination och tillsyn.

– Den gamla regeringen sade nej till förslaget i mitten av 1990-talet, eftersom man ansåg att det skulle bli en B-högskola. Vi anser inte det. Det är en viktig verksamhet. Det handlar om yrken som kräver kvalificerad, men för den skull inte akademisk utbildning, sade Björklund, som tror att det kommer att höja statusen på yrkesutbildningarna.