"Rätt stå utanför euron"

Realtid.se har träffat Christopher Probyn, chefsekonom för en av världens absolut största kapitalförvaltare – State Street Global Advisors (SSGA) – under ett blixtbesök i Stockholm där han presenterar bolagets årliga makrorapport.

Vi ses i lobbyn på Nobis Hotel vid Norrmalmstorg och det tar inte lång tid förrän Probyn börjar måla upp en relativt mörk bild av verkligheten.

– Det makroekonomiska läget är ganska dåligt just nu. När man tittar sig omkring i världen ser man ingen uppenbar tillväxtmotor på det sätt som man brukar. Det råder stor osäkerhet bland investerare och marknaden är väldigt volatil. Dessutom finns det stora risker för policymisstag och geopolitiska misstag, säger Christopher Probyn.

Vilka typer av geopolitiska misstag tänker du på?

– Exempelvis hur Europa ska hantera kombinationen av en migrationskris och eftermälet av terrorattackerna i Paris. Men även vad som kommer att hända i Mellanöstern. Isis kan nu inte fortsätta västerut, för där finns kurderna. De kan inte heller gå österut för där väntar Shiastyrkor. De är inringade och tycks därför ha utvecklat en ny taktik där de slår till långt bort från sin territoriella bas, som i Paris. Frågor som man kan ställa sig är ifall det är fler attacker på gång och hur det i så fall påverkar konsumenters och investerares förtroende.

På vilket sätt tänker du att det kan komma att påverka förtroendet?

– Såhär, om attentaten i Paris inte är en del av en serie attacker tror jag att effekten blir ganska liten. Men om det däremot visar sig vara den första av flera attacker tror jag att det kommer att påverka konsumenters och investerares förtroende negativt. Människor ändrar sitt konsumtionsbeteende och företag avvaktar innan de investerar i en osäker miljö. Detta kan bidra till att ytterligare försvaga de här ganska stora ekonomierna, säger Christopher Probyn.

Det är alldeles uppenbart att Europa som kontinent i många avseenden är satt under stor press för närvarande. Migrationspolitiska utmaningar, alltjämt haltande ekonomisk återhämtning samt inre säkerhetshot är bara några av de problem som behöver hanteras.

Inte heller eurosamarbetet fungerar fläckfritt. Visserligen lyckades man i somras reda ut en av de största kriserna hittills då en överenskommelse mellan Grekland och trojkan till slut nåddes, men Christopher Probyn hyser inga förhoppningar om att den uppgörelsen innebär slutet på problemen.

– Eurozonen har en del rejäla brister, och jag tror tyvärr inte att man kommer att se någon längre period av stabil tillväxt inom överskådlig framtid, säger Probyn.

Vilka är de största bristerna?

– Eurosamarbetet har de sämsta egenskaperna av en fast växelkursregim, utan att ha de positiva egenskaperna av en verklig monetär union. Det finns ingen omfördelningspolitik på europeisk nivå, vilket framförallt beror på att det inte finns någon tillräckligt stark gemensam europeisk identitet. Det är ett stort problem.

Grekland är det land som lider mest av detta enligt Probyn, och han menar att landet därför borde överväga att lämna euron för att på längre sikt kunna återfå sin konkurrenskraft.

– Grekland måste inse att man betalar ett enormt pris för att vara en del av euron. Om man ska ingå i en fast växelkursregim, vilket eurosamarbetet i praktiken är, måste man bibehålla sin konkurrenskraft. Och Grekland kommer aldrig att vara lika konkurrenskraftiga som exempelvis Tyskland, eftersom den grekiska ekonomin framförallt baseras på tjänstesektorn, medan Tyskland är en tillverkningsekonomi i världsklass. Grekland kommer alltid att vara en underachiever om man fortsätter vara en del av euron, säger Christopher Probyn.

Vad skulle man kunna göra för att lösa eurosamarbetets inneboende problem?

– Jag skulle förespråka en tätare union, där hela EU fungerar mer som en nationalstat med finanspolitiska transfereringar till mindre konkurrenskraftiga medlemsstater. I slutändan är detta det enda som skulle fungera.

Så länge eurosamarbetet ser ut som det gör idag menar Christopher Probyn att det inte finns någon som helst anledning för Sverige att ansluta sig till den gemensamma valutan.

– Jag tycker att Sverige gjorde helt rätt när de valde att stå utanför euron. Om man ska forma denna typ av union är en gemensam valuta det sista du inför, inte det första. Först måste man komma överens om mer grundläggande frågor, säger Probyn.

De flesta svenskar är troligtvis överens med Christopher Probyn om att det var klokt att stanna utanför euron tillsvidare, med tanke på hur hela projektet har utvecklat sig sedan finanskrisen 2008. Debatten om en anslutning till euron har av naturliga skäl inte varit särskilt het på flera år.

Något som däremot har debatterats flitigt är de låga räntorna, de svenska hushållens höga skuldsättning och vilka risker detta medför. Christopher Probyn manar dock till lugn och menar att man med rätt verktyg bör kunna reda ut detta relativt enkelt.

– Så länge räntehöjningen, när den väl inträffar, sker gradvis och med en finkänslighet så tror jag inte att man behöver vara orolig för en krasch på bostadsmarknaden. Kan man dessutom använda sig av makrotillsynsverktyg (t.ex. amorteringskrav, reds amn.) är mycket vunnet, säger Christopher Probyn.

Probyn är istället mer orolig för vad som ska hända när Fed så småningom höjer räntan, vilket han tror kommer att ske redan i december.

– När Fed höjde räntan i mitten på 90-talet fick vi en finanskris i Asien. När Fed höjde räntan i mitten på 00-talet fick vi subprime-krisen. Nu är vi i mitten på 2010-talet och Fed är på väg att höja räntan igen, klarar vi oss undan en kris denna gång? Min största oro är att det finns ett samband där ute som vi inte riktigt ser, säger Probyn.

Vissa skulle hävda att en räntehöjning av Fed hjälper den europeiska ekonomin på traven i sin återhämtning, det är inte något du håller med om?

– Jo, absolut. Framförallt ifall ECB rör sig i motsatt riktning. En svagare euro är bra för de exportorienterade branscherna i euroländerna, så på så sätt är det givetvis positivt.

Den bild som Christopher Probyn ger av den europeiska ekonomins öde tycks vara att vi är mer beroende av vad som händer i USA än vad som vanligtvis framhävs på vår sida av Atlanten. Även vad gäller investeringsbeslut menar han att det kan vara en god idé för européer att blicka västerut.

– För en euro- eller en kronabaserad investerare är den amerikanska kreditmarknaden attraktiv. Det kan tyckas märkligt i och med att Fed i färd med att höja räntan. Men kreditmarknaden kommer inte att påverkas negativt i ett så pass tidigt skede av höjningsprocessen. Dessutom finns det en stor möjlighet till valutaappreciering för en euro- eller kronabaserad investerare om man investerar i USA. Så där finns det en hel del möjligheter, trots att det vid en första anblick kanske inte ser så attraktivt ut, avslutar Christopher Probyn.