Rätt att frysa terroristpengar

Somaliasvenskarna – Ahmed Yusuf, Abdirisak Aden och Abdi Abdulaziz Ali fick alla sina tillgångar frysta efter terrorattackerna 11 september 2001 eftersom de skickade pengar via nätverket al-Barakat som ansågs finansiera terrorverksamhet.

Alla tre är nu avförda från listan. Den informella bankverksamheten al-Barakat prövas nu i EG-domstolen.

Riktade ekonomiska sanktioner innebär att FN fryser bankkonton och andra privata tillgångar för personer som säkerhetsrådet anser hota freden. Före den 11 september fanns en utbredd positiv inställning till riktade ekonomiska sanktioner. Det sågs som ett effektivt sätt att komma åt misshagliga personer utan att använda våld och utan att tredje man kommer till skada. Men i kölvattnet av det USA-ledda kriget mot terrorismen har åtgärden kommit att ifrågasättas allt oftare.

Kritiken saknar grund enligt Fredrik Stenhammar som menar att riktade ekonomiska sanktioner ska betraktas som en åtgärd i en krigssituation.

– Kritikerna utgår ifrån de mänskliga rättigheter som gäller under fredstid, men lika lite som man kan bedöma ett bombanfall utifrån vad som gäller enligt fredstida mänskliga rättigheter kan man använda en sådan måttstock på riktade ekonomiska sanktioner. Det handlar om två separata regelverk som på viktiga punkter är helt oförenliga med varandra, säger Fredrik Stenhammar

I krigstid kan man enligt folkrätten använda begreppet fiende. En fiende kan bli utsatt för icke-våldsamma stridsåtgärder. Men man behöver inte ha gjort något brottsligt eller klandervärt för att klassas som fiende och det finns därför ingen rättslig grund för en domstolsprövning.

– Till exempel hade Storbritannien under andra världskriget ett legitimt intresse av att hindra tyskar boende i landet från att ekonomiskt bidra till de tyska krigsansträngningarna. Alltså frystes tyska personers tillgångar utan att de hade begått något brott, förklarar Fredrik Stenhammar.

Av liknande skäl som Storbritannien hade rätt att frysa tyskarnas tillgångar hade FN rätt att frysa somaliasvenskarnas ekonomiska tillgångar, menar Fredrik Stenhammar.

Somaliasvenskarnas medverkan i banksystemet al-Barakat är inte brottsligt. Men eftersom säkerhetsrådet hävdar att al-Barakat är en täckmantel för stöd till al-Qaida – att jämställa med en fientlig organisation – kan även somaliasvenskarna svartlistas och träffas av riktade FN-sanktioner.

– Man kan ogilla enskilda beslut, men vill man ha ett kollektivt säkerhetssystem får man acceptera vissa otrevliga åtgärder, säger Fredrik Stenhammar.

Fotnot: På torsdag klockan klockan 11.00 försvarar Fredrik Stenhammar sin avhandling om riktade ekonomiska sanktioner. Det sker i Nordenskjöldsalen på Stockholms universitet.