En ny våg av räntefrossa grep tag i marknaden i Aten på onsdagen.
Räntefrossa i Aten


Det kom efter medieuppgifter om att den grekiska regeringen vänt sig till Peking för att täppa till svarta hål i statsbudgeten.
Ordförande i Eurogruppen, Jean-Claude Juncker, sade på onsdagen att han inte ser någon risk för att Grekland är på väg att gå omkull eller riskerar att kastas ut från euro-samarbetet. Han tillade att han stöder de nedskärningsplaner som hittills presenterats av den grekiska regeringen.
Men på marknaden spred sig ändå en ny våg av oro för en statsfinansiell kollaps i Grekland.
Gapet mellan räntan på en tioårig grekisk statsobligation och samma typ av obligation från Tyskland rusade upp till 3,32 procentenheter under dagen, den största skillnaden sedan Grekland införde euron 2001.
Samtidigt skenade priset för att försäkra sig mot en grekisk konkurs, med så kallade CDS-instrument, upp till en ny rekordnivå.
Den tilltagande oron för de grekiska statsfinanserna syntes även på euron, som pressades mot andra världsvalutor.
Grekland är ett av 16 länder som är med i euro-samarbetet fullt ut.
Enligt uppgifter i onsdagens Financial Times, även rapporterade av nyhetsbyrån Dow Jones Newswire, ska den nytillträdda socialistiska regeringen i Aten ha vänt sig till Peking, via Goldman Sachs, med en förfrågan om att få ta upp obligationslån på sammanlagt 25 miljarder euro.
Uppgifterna dementerades bestämt av Greklands finansdepartement. Men chefen för riksgälden i Aten, Spiros Papanikolaou, bekräftade samtidigt planer på att genomföra en resa till USA och Asien för att försöka bygga upp intresset för att investera i grekiska statsobligationer. Resan är planerad till februari eller mars.
Bara några veckor därefter, i april och maj, förfaller grekiska statsobligationer för totalt 20 miljarder euro till betalning.
Under hela 2010 räknar regeringen i Aten med ett lånebehov på 53 miljarder euro.





