En grupp amerikanska kongressledamöter, med senator Elizabeth Warren i spetsen, uppmanar den federala energitillsynen att säga nej till uppköpet av kraftbolaget AES. Bakom budet på över 33 miljarder dollar står bland annat svenska EQT.
Politiker vill stoppa EQT:s miljardaffär i USA
Uppköpet av det amerikanska kraftbolaget AES riskerar att driva upp elräkningarna för vanliga hushåll och i stället gynna datacenter. Det skriver en grupp amerikanska lagstiftare i ett brev till den federala energitillsynsmyndigheten FERC, som nyhetsbyrån Reuters har tagit del av.
Missa inte: EQT:s miljardjakt går trögare – tre budhöjningar räckte inte. Realtid
Brevet är daterat den 28 september och ställt till FERC:s ordförande Laura Swett. Bland undertecknarna finns den demokratiska senatorn Elizabeth Warren.
Ett av årets största kraftaffärer
I mars kom BlackRocks infrastrukturarm Global Infrastructure Partners (GIP) överens med svenska EQT och andra investerare om att köpa AES. Affären värderar bolaget till omkring 33,4 miljarder dollar inklusive skulder och är en av de största transaktionerna i kraftsektorn på flera år.
Läs även: EQT säljer cybersäkerhetsbolag. Dagens PS
Efter köpet skulle börsnoterade AES avnoteras och bli privatägt. Dotterbolagen AES Indiana och AES Ohio skulle däremot fortsätta som reglerade elbolag.
”Private equity-branschens inträde på marknaden för allmännyttiga elbolag får betydande konsekvenser för konsumenternas energikostnader, i en tid när amerikanerna redan har rekordhöga elräkningar, skriver lagstiftarna.
Avkastningskrav i fokus
Enligt brevet klarar affären inte det krav på allmänintresse som FERC ska pröva. Lagstiftarna pekar på att GIP normalt siktar på en internränta på 15–20 procent. Det är ungefär dubbelt så mycket som den historiska medianavkastningen på omkring 10 procent för reglerade elbolag. Det skapar enligt brevet incitament att höja elpriserna för att nå högre vinster.
Missa inte: Spansk nöjesjätte värderas till 4,5 miljarder euro – EQT väntar i kulisserna. Realtid
De varnar också för ”korssubventionering” mellan BlackRocks innehav i elbolag och dess investeringar i datacenter runt om i USA. Om samma ägare kontrollerar både elnät och datacenter kan det, enligt lagstiftarna, leda till nätinvesteringar som främst gynnar de egna datacentren. Samtidigt får övriga kunder stå för en del av kostnaden.
”Ännu värre: om ett datacenter går i konkurs kan kunderna fortsätta att betala för onödiga uppgraderingar via högre elräkningar”, heter det i brevet.
Brevet har stöd från båda partierna. Bland undertecknarna finns Indianas representanter André Carson (D) och Victoria Spartz (R), liksom demokraterna Rashida Tlaib från Michigan och Ayanna Pressley från Massachusetts.
AES: Påverkar inte kunderna
AES avvisar kritiken. I ett mejl till Reuters skriver bolaget att affären inte väntas påverka taxorna i de reglerade elbolagen.
”Inga kostnader kopplade till förvärvet, inklusive eventuell premie eller transaktionskostnader, kommer att belasta elkunderna”,2, skriver AES.
Bolaget har tidigare framhållit att elbolagen även fortsättningsvis ska regleras på delstatsnivå och drivas lokalt. Enligt AES förbättrar affären dessutom tillgången till kapital för investeringar i elnätet.
BlackRock avböjer att kommentera. EQT har inte svarat på Reuters frågor.
Datacenter pressar elnätet
Kritiken kommer när elefterfrågan i USA når rekordnivåer, till stor del på grund av energikrävande datacenter. Det har utlöst en våg av affärer i kraftsektorn, där flera bud går ut på att ta börsnoterade elbolag privata. Samtidigt har frågan om vem som ska betala för AI-boomens elräkning blivit alltmer politiskt laddad.
AES aktieägare har redan godkänt affären, och tillsynsmyndigheten i Ohio godkände överlåtelsen av AES Ohio tidigare i september. Parterna räknar med att affären slutförs i slutet av 2026 eller början av 2027. Det förutsätter dock att de återstående tillstånden beviljas, bland annat från FERC.
