På bara några timmar skakades marknaden för amerikanska statsobligationer av en dramatisk ränteuppgång – och plötsligt fanns inga köpare kvar. Händelsen blottar djupa sprickor i det som länge betraktats som världens tryggaste finansiella tillgång.
Paniken när ingen ville köpa USA:s statsskuld
Simon Kronö
Uppdaterad: 29 apr. 2025Publicerad: 29 apr. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Den marknad som ska vara världens tryggaste har den senaste månaden visat sig anmärkningsvärt skör.
Natten till den 9 april drabbades amerikanska statsobligationer av våldsam turbulens, när räntan på tioåriga sådana sköt i höjden.
Missa inte: Domedagsspiralen som kan fälla USA:s ekonomi. Realtid
Bloombergs globala räntestrateg Ira Jersey liknar intensiteten vid finanskrisen för 17 år sedan.
”Jag skulle jämföra det med september-oktober 2008, när Fannie Mae och Freddie Mac sattes under statlig förvaltning”, säger han i Bloombergs podcast Odd Lots.
Paniken när ingen ville köpa
Det dramatiska förloppet utlöstes i kölvattnet av Donald Trumps ”befrielsedag” den 2 april, när USA:s president sparkade igång ett handelskrig mot i stort sett hela världen.
En vecka senare, under asiatiska handlartimmar när likviditeten var som lägst, uppstod en kraftig ränteuppgång som spred sig genom globala marknader.
ANNONS
De asiatiska handlarna stod plötsligt utan köpare när säljarna blev allt fler. De vågade inte öka sina egna positioner av rädsla för karriärmässiga konsekvenser.
”När du vaknar i Hongkong och inser att du har för mycket risk, försöker du minska den. Men när ingen kan absorbera den risken måste priset röra sig dramatiskt”, förklarar Jersey.
ANNONS
Senaste nytt
Litar investerare inte längre på USA?
Det som många först misstänkte var ett sammanbrott i den så kallade ”basis trade”-marknaden visade sig handla om något annat.
USA:s ekonomiska status rasar – andra länder lockar med stabilitet
Känns det säkert att låna ut pengar till USA som betalas tillbaka över 10 år?
Datan visade inte de förväntade mönstren som skulle indikera en kollaps av dessa högt belånade positioner.
Turbulensen avslöjar djupare strukturella problem på obligationsmarknaden. Långsiktiga investerare oroar sig för huruvida detta bara är början på en större omvärdering av USA:s statsskuld.
ANNONS
Diversifierar portföljerna
En konsekvens av den minskade tilltron är att världens centralbanker börjat se sig om efter andra tillgångar.
För tio år sedan ägdes omkring hälften av USA:s statsskuld av utländska investerare. Sedan den 2 april har andelen stadigt sjunkit.
Läs även: Oro på börsen håller i sig så länge Trump sitter kvar. E55
”Centralbanker har definitivt diversifierat sina portföljer, och det är helt logiskt”, konstaterar Jersey.
Trumps uttalade strategi att minska USA:s handelsunderskott skulle paradoxalt nog kunna förvärra situationen ytterligare, eftersom handelsunderskottet historiskt har finansierats genom utländska köp av amerikanska statsobligationer.
Biljoner måste finansieras
Med ökande budgetunderskott på närmare 2 biljoner dollar årligen och minskande utländskt intresse står USA inför ett dilemma:
ANNONS
Vem ska köpa alla statsobligationer?
”Även om presidenten lyckas hitta besparingar på en halv biljon dollar – vilket låter konstigt att säga eftersom det fortfarande inte är tillräckligt – kommer du fortfarande ha underskott på biljoner som måste finansieras”, förklarar Jersey.
Världens kassaskåp har börjat rosta: ”Kaos”
Nu håller spelplanen på att ritas om.
Någon måste täcka gapet
I västa fall blir det amerikanska hushåll och landets centralbank, Federal Reserve, som får ta smällen.
För svenska investerare och pensionsfonder med amerikanska statsobligationer i portföljen signalerar turbulensen att världens tidigare ”riskfria” tillgång kanske inte längre är lika säker som man traditionellt antagit.
När likviditeten försvinner kan även världens största och mest utvecklade marknad visa sig överraskande bräcklig.
Missa inte: Kinas underskattade vapen kan krossa USA:s ekonomi. Realtid
ANNONS
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS