Ordföranden med koll på det mesta

Anders Narvinger är vd för branschorganisationen Teknikföretagen, ordförande i två tungviktare på börslistan och har just utnämnts till ordförande i Vin&Sprit. Han ser sig som en brobryggare mellan industrin och övriga samhället.

Även om man brukar tala om ett ”post-industriellt samhälle”, så gäller det inte draget i verkstadssektorn i dag.

– Industrin står starkt fortfarande och driver ungefär lika stor andel av BNP i dag som för trettio år sedan – trots den nya ekonomin och tjänstesektorns tillväxt, säger Anders Narvinger.

Orsakerna är bland annat växande global marknad, rationalisering och ökad efterfrågan i omvärlden. Råvaror, som var ”dött” på 90-talet, har plötsligt rusat.

– Ja, det har till exempel blivit en stark efterfrågan på stålsidan, som har gynnat Sverige. Det är egentligen inte märkligare än att Kina och andra tillväxtländer utvecklas och behöver förbruka mycket stål. De här marknaderna är en stark ekonomisk motor för svenska företag, framför allt verkstadsindustrin.

De senaste årens starka vinsttillväxt och börsuppgång, gör att många nu börjar tala om en lugnare utveckling, eller kanske till och med fallande marknad. Vad är din bedömning?

– Våra medlemsföretag signalerar att de har fortsatt stark efterfrågan. Det tyder på att det inte i första hand handlar om en konjunkturuppgång, utan att det är en strukturell orsak bakom.

– Vi har ett antal stora länder och regioner som nu bygger ut sin infrastruktur, förutom Kina är det länder som till exempel Brasilien, Mexiko och forna Östeuropa. De har fått ordning på sin ekonomi och börjar höja sin levnadsstandard. Här växer efterfrågan under många år framåt. Det talar för fortsatt goda möjligheter för svenska exportföretag, som redan finns etablerade på de här marknaderna.

– Självklart kommer justeringar och det inträffar alltid oförutsedda händelser, men i grunden är det en strukturell efterfrågan vi ser tecken på.

Som ny ordförande i statliga Vin&Sprit: Kan det bli utländska ägare till Absolut, ett av de starkaste svenska varumärkena?

– Ja, självklart kan det bli det, utgångspunkten är att bolaget ska utvecklas väl och få den absolut bästa ägarkonstruktionen. Det blir en otroligt intressant period och jag kan förstås inte spekulera i hur och när det blir.

Hur förhåller du dig till svenskhet kontra globalisering?

– Jag är svensk i själ och hjärta och jag och min familj har genom åren valt att bo i Sverige. Men samtidigt är jag för fri handel och ett fritt utbyte. Det innebär att jag välkomnar såväl kapital som investeras i Sverige av utländska investerare, som att vi svenskar kan investera utomlands.

Men hur går det för Sverige i framtiden, vi är trots allt en liten aktör på en allt större marknad, kommer svenska verkstadsföretag överleva?

– Ja, det finns en otrolig styrka och erfarenheter av att jobba i globala strukturer. Våra bolag är robusta och effektiva, de har goda möjligheter att utnyttja framtida affärsmöjligheter.

Ser du inga faror och hot?

– Jo, ett av de största hoten är att Sverige riskerar att halka efter inom utbildning och forskning.

Ja, där har du tidigare sagt att du vill förlänga utbildningen för civilingenjör – duger inte svenska civilingenjörer längre?

– Jovisst gör de det, men eftersom övriga världen nu går över till fem års utbildning, så kan inte vi i Sverige ha ett halvår kortare. Det blir svårare för dem med svensk examen att konkurrera på lika villkor.

Det andra viktiga området för att behålla svensk konkurrenskraft är forskningen, menar Anders Narvinger.

– Där är jag orolig. Vi har minskat forskningen i Sverige och det kommer inte att hålla i längden. Den behovsstyrda forskningen måste öka.

– Det är den offentliga delen av forskningen som har sackat efter. Här hoppas vi mycket på regeringens forskningsproposition nästa höst.

Samtidigt måste banden mellan resultaten i forskningen och näringslivet stärkas, menar Anders Narvinger. Där måste vi också bli bättre i Sverige.

– I USA jagar kapital idéer, i Europa är det idéerna som jagar kapital. Ett steg för att dra nytta av forskningen är de riskkapitalbolag som nu börjar startas i anslutning till högskolor och universitet.

Karolinska Institutet, KI, står som förebild. Och det är också bakgrunden till det helt nykläckta riskkapitalbolaget LU Development, där LU står för Lunds universitet.

Rikskapital och akademisk tradition – går det ihop?

– Jadå, det är ett nytt sätt att fånga upp resultat inom forskningen och länka dem in i produktion. Vi är helt nystartade och vi arbetar på lång sikt. Men målet är att ett antal nya företag ska kunna bildas i gränssnittet mellan universitetet och näringslivet.

Narvinger om vad som utmärker ett bra cv

Ett snyggt cv har ju blivit allt mer centralt. Och tipsen om hur de ska se ut är många.

Men vad är det som gäller, egentligen?

Eftersom Anders Narvinger vet hur resonemanget går hos nära nog 3.200 företag inom industrin och han är onekligen en bra källa för insider-cv-tips.

Vad spetsar ett bra cv?

– En av de bästa sakerna man kan göra som ung i dag är att skaffa erfarenhet internationellt. Åk ut i världen och lär er saker!

– Utnyttja möjligheterna att läsa ett år eller längre tid vid ett utländskt universitet eller skaffa erfarenheter av arbete i ett företag utomlands.

– I dag är möjligheterna så mycket större än tidigare. Det går till exempel ofta att räkna in akademiska meriter från andra universitet i sin examen.

– Satsa också gärna på en teknisk utbildning, vi kommer att behöva många civilingenjörer framöver.

Vilken teknisk inriktning är bäst?

– Välj efter intresse, för oavsett inriktning tror jag att det ytterst handlar om att lära sig analysera och strukturera upp ett problem och det sysslar man med på alla tekniska utbildningar. Det är ofta själva metodiken som är det viktigaste, inte bara de rena kunskaperna, alltså mer förmågan hur man angriper ett problem.

Vad betyder språken?

– Att kunna språk är en nödvändig förutsättning, särskilt engelskan förstås, men det räcker inte med att bara kunna språk, den stora fördelen är att kombinera till exempel teknik-språk eller ekonomi-språk.

Anders Narvinger tillhör den generation som bara har studerat i Sverige, men har han inspirerat båda sina söner att också läsa utomlands: elektronik på Stanford och teknisk matematik i Wien.

Vad är det mer som arbetsgivarna tittar på när de väljer vem de anställer, till exempel som trainee?

– Du ska ha kunskap, vilja och förmåga. Kunskapen är grunden, den finns på meritlistan, det andra är att du ska ha en vilja att använda kunskapen, visa intresse och att du vill satsa. Det tredje är alltså förmågan och där handlar det om att vilja arbeta med människor, leda andra och att ta ansvar. I dag måste man vara bra på alla tre områdena

Det låter rätt tuff, är det realistiska krav?

– Man ska inte tappa sugen om man inte har allt från början. Både kunskaper och förmågan att hantera folk kan man faktiskt tillägna sig efter hand. Vissa klarar det direkt, andra har en längre resa, men det viktiga är att viljan måste finnas där hela tiden, annars blir det ingenting, man kan inte bara glassa omkring.