Nya riksbankschefer utsedda

Det har riksbanksfullmäktige beslutat vid ett extrainkallat sammanträde, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Lars E O Svensson är professor vid universitetet Princeton i USA och har utvärderat penningpolitiken i bland annat Nya Zeeland. Barbro Wickman-Parak är chefekonom på den statligt ägda banken SBAB. De två nya ledamöterna tillträder 21 maj.

Svensson har en lång akademisk meritlista och har sedan 1990 varit en av Riksbankens vetenskapliga rådgivare och alltså följt Riksbankens arbete mycket nära under många år. Han sitter också i Monetary policy advisory board för Federal Reserve i New York.

Wickman-Parak har tidigare arbetat med konjunkturbedömningar på Konjunkturinstitutet och senare på Postens ekonomiska sekretariat. Hon har bevakat penningpolitiken och följt Riksbankens arbete under många år.

”Hennes breda bakgrund inom det samhällsekonomiska området gör henne utomordentligt lämpad för jobbet som vice riksbankschef”, skriver riksbanksfullmäktiges ordförande Johan Gernandt och vice ordförande Leif Pagrotsky i pressmeddelandet.

Eftersom de båda nya vice riksbankscheferna tillträder den 21 maj kommer de inte att delta på det penningpolitiska mötet den 3 maj.

Barbro Wickman-Parak varnade i sin ränteblogg 27 mars för att de höga löneavtalen skulle kunna påverka Riksbankens räntebana.

”De avtal som hittills slutits på arbetsmarknaden har hamnat högre än vad Riksbanken och de flesta bedömare väntat sig”, skrev hon.

Wickamn-Parak ingår också i Dagens Industris så kallade skuggdirektion, en grupp ekonomer som diskuterar räntepolitik. I slutet av mars tog hon också upp de dittills tecknade avtalen på arbetsmarknaden.

– Visst är det lite i överkant men med tanke på det läge vi har med en oerhört stark ekonomi och med allt tal om direktörslöner och bonusar har det gått hyfsat smärtfritt måste jag säga, sade Wickman-Parak som då röstade för oförändrad ränta.

Barbro Wickman-Parak var väntad. Hon har funnits på mångas listor över tänkbara namn.

– Hon står för en mer försiktig räntehöjningsbana, mer duvaktig, säger SEB:s chefekonom Klas Eklund.

Lars E O Svensson var däremot ett mer oväntat namn. Han är en av världens främsta experter på penningpolitisk teori, men ingen praktiker, enligt Eklund.

Svensson har varit en förespråkare för en tydlig centralbank och varit den som pratat sig varm för att Riksbanken ska offentliggöra vad den tror om den framtida reporäntan:

– Han är den intellektuella fadern för den ansatsen, säger Eklund.

Men var han står i den dagsaktuella räntepolitiken är mer osäkert:

– Där har han inte givit några signaler.

I skuggdirektionen förklarade Parak också att hon redan förra sommaren lade en prognos på långsiktig räntebana som planar ut på 3,75 procent.

– Den prognosen har jag haft sedan i somras, alltså redan innan Riksbanken la sin räntebana på samma nivå. 3,75 procent kan vara den högsta nivå vi hamnar på under den här konjunkturcykeln, sade Parak.

– Barbro Wickman, som är chefekonom på SBAB, har ju stor erfarenhet av konjunkturfrågor och är nog att betrakta som duvaktig i sin sin syn på räntepolitiken, säger Peter Kaplan, chefanalytiker på Handelsbanken till TT.

Barbro Wickman-Parak fanns med i förhandsspekulationerna, även om hon enligt Peter Kaplan inte var en av huvudkandidaterna.

– Hon har varit lite duvaktig i sina ränteuttalanden. Och i SBAB:s senaste konjunkturprognos från januari hävdade hon att reporäntan bör ligga kvar på 3,50 procent i år för att under nästa år stiga till 3,75 procent, säger Peter Kaplan.

– Men det är klart att mycket har hänt sedan hon gjorde sin bedömning i januari så hennes bild kan mycket väl ha förändrats rejält.

Professor Lars E O Svensson som för närvarande är professor vid universitetet Princeton i USA har tunga akademiska meriter.

– Han har visat ett stort intresse för samhällsekonomiska frågor. Han har ingenting att bevisa när det gäller det teoretiska kunnandet och det ska bli intressant att se hans åsikter när det gäller att praktiskt tillämpa räntepolitiken, säger Peter Kaplan.

– Det är svårt att säga om han är hök eller duva, för så vitt jag vet har han inte tidigare gjort några direkta penningpolitiska uttalande.