Riksbanken har antagit en ny finansiell risk- och investeringspolicy som anger ramarna för förvaltningen av guld- och valutareserven. Den nya policyn innebär att norska och danska kronor ska ingå i valutareserven för att bättre möta Riksbankens beredskapsbehov av utländsk valuta.
Norska och danska kronor – nya valutor i valutareserven
Mest läst i kategorin
Riksbankens direktion har fattat beslut om en ny finansiell risk- och investeringspolicy som anger ramarna för förvaltningen av guld- och valutareserven. Den nya policyn innebär bland annat att även norska och danska kronor ska ingå i valutareserven för att bättre möta Riksbankens beredskapsbehov av utländsk valuta.
Den nya policyn börjar gälla den 1 januari 2019, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.
“Svenska banker har idag likviditetsbehov i framförallt amerikanska dollar, euro, brittiska pund samt norska och danska kronor. För att valutareservens sammansättning bättre ska återspegla vilka valutor Riksbanken behöver hålla i beredskapssyfte har direktionen fattat beslut om att valutareserven från och med nästa år även kommer att innehålla tillgångar i norska och danska kronor”, skriver Riksbanken.
Det är fortfarande mycket angeläget att bankerna i första hand själva har tillräckliga likviditetsreserver så att de kan hantera de risker de tar i sin verksamhet. Det är därför Riksbanken anser att Finansinspektionen bör ställa krav på svenska storbankers likviditetstäckningsgrad (LCR) i för bankerna väsentliga valutor.
Förutsatt att valutareserven uppfyller de krav på beredskap som Riksbankens uppdrag medför kommer Riksbanken också att ta hänsyn till hållbarhetsaspekter och utarbetar nu lämpliga metoder för att kunna ta in dessa i förvaltningen av valutareserven.
Riksbanken har, liksom de flesta andra centralbanker, en guld- och valutareserv. Den ger Riksbanken möjlighet att i ett krisläge, erbjuda bankerna lån i utländsk valuta. På så sätt kan man mildra effekterna av en finansiell kris och förhindra att den sprider sig till samhället i övrigt.
Guld- och valutareserven ger också Riksbanken möjlighet att intervenera på valutamarknaden i penning- och valutapolitiskt syfte. Den bidrar också till att Riksbanken kan uppfylla internationella åtaganden, till exempel gentemot IMF och andra centralbanker.
Riksbankens direktion fattar varje år beslut om de regelverk som anger ramarna för förvaltningen av guld- och valutareserven. Den nya finansiell risk- och investeringspolicyn börjar gälla 1 januari 2019. Förändringarna i valutareservens sammansättning kommer att genomföras under perioden januari-mars 2019.
Den nya finansiell risk- och investeringspolicyn kommer att ersätta de befintliga policyerna, finansiell riskpolicy och investeringspolicy för guld och valutareserven.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.