Nordea utreds av danska näringsministern

I förra veckan framkom att de danska bankernas branschorganisation Finansrådet kommit med sin rapport om Cibor-räntan som bland annat Nordea är med och sätter. Finansrådet fann att inga oegentligheter förekommit men att man kan komma att behöva göra förändringar av hur Cibor-räntan sätts. Tidigare var det danska riksbanken (Danmarks Nationsbank) som offentliggjorde Cibor-räntan vars nivå bestäms av ett antal banker, men riksbanken valde för en tid sedan att upphöra med det eftersom riksbanken inte ansåg att Cibor-räntan var trovärdig. Riksbanken inlämnade en anmälan till danska konkurrensverket med misstankar om att de banker som deltar i att bestämma Cibor-räntan brutit mot konkurrenslagstiftningen.

Realtid.se har varit i kontakt med danska konkurrensverket som dock uppger att de inte funnit några skäl att gå vidare med en utredning av eventuella brott mot konkurrenslagstiftningen. Men det finns ytterligare en pågående utredning av om allt gått rätt till vad gäller Cibor-räntan. Det är danska näringsministern Ole Sohn som i danska näringsdepartementet genomför en egen utredning av saken. Realtid.se får tag på Sohns presstalesperson Sören Möller Nielsen i Danmark.

– Ministern har uppgett att hans utredning av Cibor-räntan ska offentliggöras i slutet av september, säger Möller Nielsen.

Det är Ole Sohn själv som kommer att presentera utredningen. Enligt vad Realtid.se erfar beslutade han att inleda utredningen efter diskussionen i Storbritannien om deras referensränta Libor, vilket även ledde till en debatt i Danmark om hur den danska referensräntan Cibor sattes. Ministern deklarerade då att han skulle titta närmare på Cibor-räntan och komma med en rapport om det i september. Det var även skriverier i de danska tidningarna om hur Cibor-räntan sattes, vilket bidrog till att Sohn beslutade sig för att utreda saken. Flera tidningar skrev om att Cibor-räntan bestämdes på tvivelaktiga grunder, vilket gjorde att Sohn konstaterade att det är viktigt att folk har förtroende för hur Cibor-räntan sätts eftersom det är en så pass viktig referensränta i landet.

En fråga är nu om det i Sohns kommande rapport kan bli tal om bestraffningar av de banker som varit med och satt Cibor-räntan. Det är ännu så länge en spekulation om det över huvud taget kommer att bli tal om några bestraffningar erfar Realtid.se. Det är inget som kan kommenteras eller är känt i nuläget. Det är för tidigt att säga.

Det man kan säga är dock att ministerns rapport väntas vara upplagd som två olika delar varav en del handlar om hur Cibor-räntan bör bestämmas i framtiden, och en del handlar om det finns skäl att vidta åtgärder på grund av hur Cibor-räntan har satts historiskt – det vill säga om det har förekommit några oegentligheter eller okända förutsättningar för hur bankerna beslutat om Cibor-räntan.

Sedan danska riksbanken upphörde med att offentliggöra Cibor-räntan är det istället börsoperatören Nasdaq-OMX som sköter det. Cibor-räntan bestäms i dagsläget av sju banker; Danske Bank, Deutsche Bank, Jyske Bank, Nordea Bank, Nykredit Bank, Sydbank och Spar Nord Bank. Realtid.se har varit i kontakt med Danske Bank och Nordea. Ingen av dem vill ge några kommentarer om Cibor utan hänvisar till Finansrådet vars talesperson ej var anträffbar.

Svenska banken SEB är alltså inte med bland Cibor-bankerna och debatten om Cibor-räntan tog fart i Danmark efter att SEB i somras offentliggjorde en analys med slutsatsen att Cibor-räntan historiskt legat på en för hög nivå. Cibor-räntan är viktig i Danmark eftersom den styr räntenivån för 20 procent av de danska bolånen på totalt motsvarande 500 miljarder svenska kronor samt även räntenivån för övriga finansiella instrument för motsvarande nästan 9 000 miljarder svenska kronor.

Skandalen kring den brittiska referensräntan Libor (London InterBank Offered Rate) inleddes med att det i början av 2012 framkom att amerikanska justitiedepartementet startat en utredning av oegentligheter kring Libor-räntan. En misstanke var att banker och handlare varit i direktkontakt med varandra när Libor-räntan skulle sättas, så att handlarna därmed kunnat förutse Libor-nivån. Bland annat kunde man tjäna flera miljoner dollar på att påverka Libor-räntan med 0,01 procentenheter. Därefter har det bland annat kommit besked om att brittiska banken Barclays får böta över 3 miljarder kronor till olika instanser för att ha försökt manipulera Libor-räntan och även den så kallade Euribor-räntan (EURo InterBank Offered Rate).

Barclays var tidigare även en av de banker som var med och bestämde Cibor-räntan, men Barclays är inte med om det längre.

Cibor står för Copenhagen InterBank Offered Rate. Den motsvarande svenska referensräntan är Stibor (STockholm InterBank Offered Rate) som definieras som ”en daglig referensränta som beräknas som ett aritmetiskt medelvärde av de räntor som bankerna SEB, Nordea, Svenska Handelsbanken, Swedbank och Danske Bank ställer till varandra för utlåning i svenska kronor”.