Nordea frias i Danmark

Det är sju banker som i dagsläget är med och sätter Cibor-räntan; Danske Bank, Deutsche Bank, Jyske Bank, Nordea Bank, Nykredit Bank, Sydbank och Spar Nord Bank. Cibor-räntan är viktig i Danmark eftersom den styr räntenivån för 20 procent av de danska bolånen på totalt motsvarande 500 miljarder svenska kronor samt även räntenivån för övriga finansiella instrument för motsvarande nästan 9 000 miljarder svenska kronor.

Sommaren 2012 varnade analytiker på banken SEB (som själv inte är med och sätter Cibor-räntan) för att Cibor-räntan legat för högt. De danska bankernas branschorganisation Finansrådet genomförde då en utredning och kom fram till att inga oegentligheter förekommit men kom med förslag om förändringar i hur Cibor-räntan sätts.

Danska näringsministern Ole Sohn tillsatte en egen utredning kring Cibor-räntan, och nu är den klar. Enligt ett pressmeddelande är hans slutsats att det är viktigt att ”återupprätta förtroendet” för Cibor, och ministern föreslår därför ett antal förändringar kring Cibor-räntan inklusive skärpta regler. Exempelvis ska danska finansinspektionen Finanstilsynet få möjlighet att vid misstankar om oegentligheter gå in och granska bankernas interna dokument om Cibor.

”Näringsdepartementet konstaterar att systemet för hur Cibor-räntan sätts har en rad svagheter. Systemet är inte längre marknadsbaserat och bankernas egen kontroll och rutiner i samband med Cibor har varit otillräckliga”, står det i pressmeddelandet.

Departementet noterar att Cibor-räntan låg på en märkligt hög nivå under 2009 och 2010. Danska riksbanken (Nationalbanken) har också gjort en utredning av Cibor, och Ole Sohn håller med Nationalbanken om att Cibor-bankerna har olika förklaringar till det vilka inte kan avfärdas men samtidigt anser han att förklaringarna är otillräckliga.

Ministern föreslår därför flera förändringar. Det handlar om att införa en kompletterande referensränta (kallad CITA), noggrannare övervakning och strängare regler, samt möjlighet att för Finanstilsynet att samla in och granska bankernas material om Cibor även tillbaka i tiden. Vid misstankar om oegentligheter kommer Finanstilsynet i så fall anmäla det till polisen och/eller danska konkurrensverket.

– Även om det inte finns några indikationer på att Cibor-räntan har manipulerats, så har inte allt i denna process varit en särskilt vacker syn, säger Sohn i ett pressmeddelande.

Realtid.se får tag på danska näringsdepartementets pressekreterare Sören Müller-Nielsen. Han berättar bland annat att det nu ska införas ny lagstiftning som ger Finanstilsynet rätt att inleda utredningar om de hittar misstänkta oegentligheter kring Cibor, och att Finanstilsynet sedan kan gå vidare och överlämna sådana ärenden till polisen. Tanken är att den nya lagstiftningen ska införas från 2013.

Vad menade näringsministern med att allt i processen kring Cibor inte varit ”en särskilt vacker syn”?

– Han menade att det inte finns några indikationer på att det förekommit manipulationer av Cibor, men att det här inte har varit en vacker syn. Det har inte varit något vackert att se på.

Vad menar han med det?

– Han menar att processen för hur Cibor-räntan sätts inte har varit transparent, vilket inte är bra. Han vill ha mer transparens.

Bristande transparens innebär alltså att det inte har funnits tillgång till fullständig information om hur Cibor-räntan sätts och varför den ligger på en viss nivå.

Men det innebär inte att bankerna gjorde något fel?

– Nej, eftersom det inte finns några indikationer på det. Men samtidigt har det här inte varit en vacker syn. Det har inte varit något bra. Och med det menar näringsministern att man kan kritisera bankerna för att inte ha varit transparenta med den här processen för hur Cibor-räntan sätts. Det har inte varit bra.

Innebär bankernas brist på transparens kring Cibor att de har brutit mot någon lag eller regel?

– Nej, det innebär det inte.

Om det hade varit full transparens och det funnits tillgång till all information, kanske det skulle ha framkommit saker som bankerna gjorde fel i sättandet av Cibor-räntan?

– Det är spekulation. Jag vet inte hur jag ska kommentera det, men på basis av det material vi har finns det inga indikationer på att bankerna har gjort något fel.

Realtid.se söker Nordea för kommentarer.