Nokia stal hans spel

Spelet Masken går ut på att guida just en mask runt skärmen. Du kan bara svänga nittio grader i taget, och råkar du krocka med skärmväggen så dör du. Poäng samlar du genom att äta upp prickar som sprids ut slumpmässigt över spelytan. Men samtidigt som du får fler poäng blir masken också längre. Så småningom är masken så lång att det blir svårt att plocka poängprickar utan att krocka med svansen. En enkel idé, men samtidigt med samma beroendeframkallande potential som Tetris som kom några år senare.

–Det var 1980. Jag och en god vän skrev en del olika spelprogram för ABC 80. Jag har för mig att vi skrev tre spel var, och dem sålde vi sedan vidare till Luxor som tillverkade ABC-datorn. De gav ut spelen på en diskett som hette Spelskiva 3, och ett av dem var alltså masken, berättar Lars Hansson, till vardags vd för Programbyrån AB i Lund.

–Så vi tjänade en liten slant på den där speldisketten, och sedan tänkte jag inte mer på det. Inte förrän jag såg mitt spel i en Nokia-telefon. Spelen är ju identiska, förutom själva utseendet på skärmen.

Lars skrev ett brev till Nokia och bad dem betala en symbolisk ersättning per såld mobiltelefon – som ett slags licensavgift. Tre dollar per telefon lät internationellt och bra.

–De svarade bara helt kort att spelet var utvecklat av Nokia, och att man ändå inte kan patentera hur ett spel så att säga känns att spela. Jo, och så vägrade de betala förstås.

Lars säger att han inte är jurist, så han har inte kunnat bedöma om Nokia har lagen på sin sida eller inte. Men faktum kvarstår:

–Alltså, Nokia har ju inte stulit källkoden – den går ju inte att använda i en mobiltelefon – utan de har förstås skrivit om koden för att passa. Men det är inte poängen. Poängen är att spelet är identiskt. De har tagit spelet och kopierat det rätt av. Utan att ersätta mig. Ja, utan att ens fråga mig om lov.

Det råder ingen tvekan om att frågan är knepig. Lagen om upphovsrätt skrevs för att skydda litterära verk, medan patenträtten är konstruerad för att skydda tekniska uppfinningar. Program och spel har fallit mellan stolarna i Sverige, även om de har ryckts upp till en egen juridisk status i många andra länder. Och även om man i dag tittar på hur lagstiftningen kring mjukvarupatent ska se ut i framtiden, så gick det definitivt inte att patentera spel och datorprogram på åttiotalet när Masken skrevs.

–Man måste komma ihåg att upphovsrätten inte är något idéskydd, utan ett formskydd. Ska man skydda idéer måste man söka patent, men då förutsätter lagen att det rör sig om en teknisk uppfinning, säger Anna Svärdemo-Allander, förbundsjurist vid Svensk Industriförening.

Men riktigt så enkelt är det inte heller.

–Upphovsrätten skyddar visserligen inte själva idén, men den skulle kunna skydda utförandet i det här fallet. Man skulle kunna hävda att programmet är ett upphovsrättsskyddat verk – om det uppnår vad vi kallar för verkshöjd.

Men själva programmet består av några hundra rader kod, kanske ett par tusen tecken. I litterära sammanhang blir det svårt att hävda verkshöjd. Men det var vad den lilla ABC-datorn hade kapacitet till. Hade programmet varit för komplext hade det blivit för långsamt att spela.

Advokat Agne Lindberg, expert på upphovsrättsfrågor på advokatbyrån Delphi förklarar:

–Vem om helst kan ju skriva en bok om en liten rödhårig flicka med utstående flätor som är stark nog att lyfta hästar. Det som är skyddat i det sammanhanget är Astrid Lindgrens exakta ordval och ordföljd. Samma sak kan ju sägas gälla här. Så länge inte texten, källkoden i det här fallet, är kopierad rakt av, så är verket heller inte skyddat. Att hävda att upplevelsen av att spela de bägge versionerna är densamma räcker inte.

–Men visst, det finns utrymme för tolkningar och det finns inga rättsfall som kan guida oss. Det finns ju ett visst skydd i hur programmet rent grafiskt är utformat, hur gränssnittet ser ut till exempel. Jag hoppas att Lars Hansson går vidare med det här. Det skulle vara mycket intressant att se hur en domstol resonerar.

Men även om det för Nokias del går att komma runt den illa skrivna lagstiftningen, ingen tänkte på programutveckling när upphovsrättslagen eller patentlagen klubbades igenom, kan man ju ifrågasätta det moraliskt riktiga i att stjäla ett spel som utvecklats och sålts i Sverige.

Realtid.se har försökt ställa just den frågan till Nokia, men de vägrar kategoriskt att ringa tillbaka.

Parallellen till nutida spelutvecklare är förstås lätt att dra. Enligt Nokias resonemang skulle man, om några år när mobiltelefoner har hunnit bli tillräckligt avancerade, till exempel kunna stjäla Digital Illusions toppsäljare Battlefield 2, skriva om koden och byta namn på spelet.

–Det skulle vi inte uppskatta alls, säger Jenny Huldschiner, informationschef på Digital Illusions, och fortsätter:

–Vi skulle antagligen anlita våra jurister för att tvinga dem att betala för sig. Faktum är att vi redan har varit i kontakt med flera av mobiltelefontillverkarna för att skydda våra speltitlar inför framtiden.

Men hon inser att det är ett arbete i uppförsbacke.

–Ja, tyvärr är det så. Det är svårt att skydda en spelidé eller karaktärer i spelen – något som är minst lika viktigt. Titta bara på Lara Croft från Tomb Raider. Samtidigt är det enormt viktigt för oss att skydda våra varumärken från exploatering.

Så då återstår att skydda det som skyddas går.

– Vi får helt enkelt göra vad vi kan. Vi kan varumärkesskydda spelets namn och vi kan patentera delar av tekniken. Men vi kan inte skydda spelets innehåll eller upplägg. Det enda praktiska sättet att skydda oss är att hela tiden utveckla ännu bättre spel så att våra kunder kommer tillbaka och köper nästa titel vi släpper.

Fredrik Granlund

Frilansjournalist

redaktionen@realtid.se