Nato ska bekämpa narkotikan

Målet är att beröva motståndsgrupperna deras inkomster och på så sätt minska våldet i landet.

Efter påtryckningar från USA beslutade Natoländernas försvarsministrar under sitt möte i Budapest att ”agera mot anläggningar och aktörer som stödjer upproret”. I praktiken är det ett tillstånd att jaga narkotikahandlare och knarklaboratorier.

Tillståndet har dock flera villkor. Insatserna måste ske på begäran av de afghanska myndigheterna, vara i linje med resolutioner i FN:s säkerhetsråd och ske enligt Natos existerande planer.

Exakt hur Nato ska bekämpa narkotikan är inte beslutat än. De planerna ska dras upp när representanter för länderna träffas för ett möte i Polen i februari.

Nato har tidigare undvikit att direkt ta sig an opiumindustrin i Afghanistan. Många av medlemsländerna är rädda att de utländska styrkorna kan förlora sitt stöd hos folket ifall de berövar bönderna deras levebröd.

De som motsatt sig förslaget är främst Tyskland men också Grekland, Italien, Polen, Rumänien och Spanien. Deras åsikt är att kampen borde föras av afghanerna själva. På fredagen tvingades de dock vika sig för USA.

Drygt 92 procent av världens opium och heroin produceras i Afghanistan. Talibanerna, som störtades för snart sju år sedan, tros tjäna nästan 100 miljarder dollar om året på narkotikahandeln och pengarna går ofta till vapeninköp.

De som faller offer för våldet är främst afghanska civila och soldater i Afghanistans armé, men också Natos 51.000 man angrips av talibaner och andra motståndsgrupper — ibland förstärkta av islamister från andra delar av världen.

Problemet har varit känt en längre tid, men de senaste två åren har våldet i landet trappats upp och amerikanska befälhavare har pekat ut kampen mot narkotikan som en viktig åtgärd för att situationen i landet inte ska urarta helt nästa år.