Namnbyten när EU-fördrag räddas

– Vi har investerat i det här i flera år och man kan inte bara slänga bort resultatet, säger EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström när hon försöker bemöta kritiken mot att EU-ledarna som bäst förbereder sig för att dra en vals för medborgarna.

EU-toppmötet, som inleds på torsdagen i Bryssel, har som huvudmål att slå fast ramarna för ett nytt, ändrat fördrag som ska ersätta den konstitution som väljarna i Frankrike och Nederländerna röstade nej till 2005.

Nu försöker EU-ordföranden Tyskland, med bistånd av de övriga 26 medlemsländerna, få konstitutionen att återuppstå. Det sker genom att ta det mesta av dess innehåll och lägga till det i de gällande fördragen, EU:s ”grundlagar”. Ändringarna ska göra EU mer kapabelt att fungera effektivt nu när medlemsantalet ökat till 27.

Konstitution byts till ”fördrag”, flaggan, EU-hymnen, mottot och Europadagen 9 maj nämns inte längre i fördraget. Den föreslagne utrikesministern ska döpas om till något annat och skrivningen om att EU-rätten har företräde framför nationell lag, något som i praktiken gällt sedan 1962, förs bort till ett tilläggsprotokoll.

– Tonen i och titeln för konstitutionen var ett misstag och gav alla dem som ropat om superstaten EU nya argument, säger Wallström.

Men hon hoppas att det inte ska stanna vid något som ser ut som enbart namnbyten.

– Vi ska också kunna säga att detta har vi lagt till, säger hon och tar kamp mot klimatförändringar som exempel. Men det är osäkert om EU-ledarna kan enas om att ta in det.

– Klimatfrågan täcks visserligen av det som sägs om hållbar utveckling nu, men det vore ju mycket märkligt om man inte skulle skriva ut att EU ska agera i klimatfrågan, säger Wallström som bävar inför möjligheten att EU-ländernas stats- och regeringschefer skulle misslyckas med att komma överens.

– Då kommer ingen att orka ta i detta på mycket länge, tror Wallström och utgår från att EU då kommer att få höra att man inte kan enas om någonting och därför heller inte är något att räkna med för den övriga världen.

Men Polen, och Storbritannien, vill ha mer än kosmetiska förändringar. Polen anser att man i det röstsystem som är föreslaget, och som alla EU-länder sade ja till i konstitutionsförhandlingarna 2004, får för lite makt och inflytande. Polen kan inte tåla att få mindre inflytande än Tyskland, vilket blir följden av att befolkningen blir en tung faktor när rösterna fördelas.

Polen har inför toppmötet varit stenhårt i sitt krav på att ändra i systemet, något som 25 av de 26 övriga är emot.

Storbritannien vill backa från sin regerings ja till konstitutionen och kräver ändringar och undantag på en rad punkter, bland annat på det rättsliga området. Sverige har inga invändningar mot gällande förslag.