Men hallå, makthavare

Robert Larsson, analytiker vid FOI:

– Rysslands sätt att bedriva utrikespolitik utgör ett problem inom en rad områden som energipolitik och handelspolitik. Rysslands agerande får konsekvenser så som att Polen och Tyskland kommer att satsa på kärnkraft. Europeiska stater kommer att vara på sin vakt framöver. Vi ser att Bulgarien har vägrat att förnya gaskontrakt med Ryssland och Italien säger att de kommer att satsa på kol och LNG (flytande gas som kan transporteras utan gasledningar).

Vad händer med pipelinen i Östersjön, kommer den att anslutas till Sverige.

– Det finns intressen som önskar det.

Är det svenska staten som står bakom?

– Nej, det är privata intressen som driver den frågan. Regeringen har inte tagit ställning i frågan.

Vad ger det europeiska beroendet Ryssland för maktposition?

– Vi kan se att det inte är några marknadskrafter bakom energibesluten. Gazprom som exporterar gasen kontrolleras av den ryska staten. Genom gasen kan Ryssland ägna sig åt politiska påtryckningar. Mer Moskvavänliga länder får billigare gas än Ukraina. Samma mönster kunde vi se när Danmark vägrade att lämna ut den tjetjenske motståndsmannen Zakajev. Då gav de ryska myndigheterna sig på danska företag i Ryssland och trakasserade dem med skattefrågor och dylikt.

Kan Ryssland försöka bedriva politiska påtryckningar även mot EU genom gastillförseln?

– Det är möjligt.

Borde svenska regeringen vidta några åtgärder?

– FOI:s roll är att analysera skeenden inte att säga åt regeringen hur den ska agera.

Gashandeln genom Ukraina kontrolleras av bolaget RosUkrEnergo som anklagats för samröre med den organiserade brottslighet. Utgör situationen ett hot mot den europeiska säkerheten?

– Den utgör ett handelspolitiskt problem eftersom RosUkrEnergo inte verkar efter marknadsmässiga förutsättningar, men jag ser inte situationen som ett säkerhetspolitiskt problem. De flesta energibolag i forna Sovjetunionen faller under benämningen organiserad brottslighet. Det behöver inte betyda att RosUkrEnergo är större brottslingar än någon annan aktör därifrån. Det märkliga är hur myndigheterna bemöter det. Yukos straffades förra året men inte Sibneft, trots att de hade gjort sig skyldiga till samma typ av skatteplanering.

Urban Ahlin (s), ordförande för Riksdagens utrikesutskott:

Utgör Europas energiberoende ett politiskt hot?

– Nej.

Varför inte?

– Därför att ekonomi och handel handlar om att knyta länder samman. Det leder till ett ömsesidigt beroende. Ryssland måste därför visa att de är goda leverantörer.

Tycker du att Ryssland har visat prov på det?

– Det är olyckligt att de har blivit så att Ryssland har använt gasen som politisk påtryckning. Vi ser ju att Vitryssland som är mer lojala mot Putin får ett lägre pris än Ukraina.

Finns det inte risk att Ryssland använder gasen som påtryckningsmedel mot EU?

– Det är möjligt. Samtidigt tycker jag inte man ska dra för stora växlar på det som inträffat. Det är bra för Rysslands utveckling att det knyts närmare EU.

Om det finns risk för påtryckningar mot EU, anser du inte då att EU, och därmed även Sverige, bör vidta drastiska åtgärder för att minska energiberoendet av Ryssland?

– Drastiska åtgärder ska man aldrig vidta. EU har dessutom en regel som säger att vi inte får ha ett beroende av rysk energi som överstiger 30 procent. Men det är naturligtvis viktigt att vi ser till att använda oss av flera leverantörer.

Vad ska EU göra för att diversifiera energikällorna?

– Ett sätt är att se till att dra fler pipelines från andra håll.

Var då ifrån?

– Det finns ju flera länder i Kaukasus som kan leverera gas.

Men det är väl länder som alla sitter i knäet på Ryssland?

– Jo, till viss del.

Det finns ett bolag som heter RosUkrEnergo som kontrollerar gashandeln mellan Ryssland och Ukraina och även vidare till EU. Bolaget har kopplats samman med organiserad brottslighet och deras ägare är okända. Är inte det ett hot mot säkerheten i EU?

– Det känner jag inte till.

Tycker du inte att EU borde undersöka vilka som står bakom det bolag som kontrollerar gastillförseln till unionen?

– Det sker sådana undersökningar.

Carl B Hamilton (fp), vice ordförande i EU-nämnden

Ser du det som ett politiskt hot mot EU?

– Ja, det är ett hot på flera plan, inte minst ekonomiskt. Jag har nyligen besökt Bulgarien som till stora delar är beroende av gas från Ryssland. Det som är oroväckande är att ryssarna använder gasen som ett politisk instrument.

Vi har sett hur Ryssland använder gasen som ett politiskt instrument gentemot grannländerna. Finns det en risk att de även kommer att använda det gentemot EU.

– Ja, det finns det. Tyskland är ju till stora delar beroende av gas från Ryssland. Vi får heller inte glömma att Sverige importerar elektricitet från ryska kärnkraftverk via Finland. Kan ryssarna stänga av gasen kan de ju stänga av elen med.

Vad anser du om planerna på att ta in gas till Sverige via den stora gasledningen som byggs under Östersjön?

– De planerna ser ju inte så attraktiva ut nu. Ska vi satsa på gas, så är det bättre att ta den från Danmark eller Norge.

Bör EU och Sverige vidta drastiska åtgärder för att stoppa energiberoendet till Ryssland?

– Ja, vi måste diversifiera energiförsörjningen. Det kommer att ske.

Hur då?

– Det finns ju tankar på att dra gasledningar från Iran bland annat.

Kan inte det bli svårt med tanke på att det höjs röster om sanktioner mot Iran?

– Jo visst, men det skulle ju vara på längre sikt.

På kort sikt, kan flytande gas (LNG) vara ett alternativ?

– Det kan jag inte uttala mig om. Däremot borde man satsa på kärnkraft igen.

Det ukrainska bolaget RosUkrEnergo sitter som mellanhand på all gashandel mellan Ryssland och Ukraina och vidare till EU. Bolaget vars ägare är okända har kopplats samman med organiserad brottslighet. Är det ett hot mot EU?

– Det kände jag inte till, men det är naturligtvis inte bra. Om det är så tror jag att EU kommer att kräva klarhet.

Är det inte anmärkningsvärt att det inte redan skett?

– Det kan jag inte uttala mig om.