"Många inväntar en stabilare marknad"

1. Det råder noteringstorka på Stockholmsbörsen. Är dörren till aktiemarknaden stängd även för de mindre bolagen?

Marie Parck:

– Vi har haft 25 noteringar på NASDAQ OMX nordiska börser i år så någon noteringstorka är det inte, även om det just nu är en viss avvaktan i marknaden på grund av osäkerhet kring den europeiska skuldkrisen. Så ser det ut i hela Europa. Så sent som för två veckor sedan hade vi två noteringar. För de lite mindre tillväxtbolagen ser vi dock ingen avmattning utan snarare tvärtom, och vi har haft tolv noteringar på First North i år, vilket är fler än under hela 2010.

Roger Peleback:

– Nej, dörren är inte stängd men det krävs betydligt mer för att lyckas med sin notering. De bolag som redan har ett rimligt spritt ägande, inte är beroende av att ta in kapital direkt, och som exempelvis vill erbjuda sina aktieägare den service en notering innebär visar fortsatt intresse. Vi har sedan maj tagit in fyra bolag och har en pipeline med ytterligare några på väg. Den grupp som har det svårast är de bolag som väljer att gå för tidigt till en listning och ännu inte uppnått positiva kassaflöden på grund av exempelvis utvecklingsarbeten som skall finansieras med mera.

Björn Garat:

– Det finns alltid ett intresse från investerare för kvalitativa bolag med bevisade affärsmodeller och skicklig ledning givet att de är korrekt prissatta. Den nuvarande osäkerheten i omvärlden med hög marknadsvolatilitet som följd utgör inte ett optimalt klimat för en notering varför många bolag avvaktar. Har man som ägare byggt upp ett bolag under lång tid finns det ingen anledning att forcera en notering även om dörren inte är helt stängd.

Peter Gönczi:

– Nej. Noteringar på Stockholmsbörsen handlar ofta om att sälja redan existerande aktier. Säljaren (ofta ett riskkapitalbolag) väntar om priset är för lågt. Tillväxtbolag behöver oftast riskkapital för att utveckla och driva verksamheten till nästa nivå, de vill därför inte vänta särskilt länge, även om värderingarna blir lägre. Vi såg många noteringar våren 2009 på AktieTorget. Intresset inför våren 2012 börjar se liknande ut.

Fredrik Sträng:

– För mindre bolag utan spritt ägande som siktar på en traditionell IPO är dörren stängd för närvarande. Däremot sker många noteringar av andra skäl, till exempel flytt från andra listor, avknoppningar eller att bolaget i fråga har ett spritt ägande fast utan ordnad handel.

2. Hur har börsturbulensen påverkat bolagens efterfrågan på listningar och nyemissioner?

Marie Parck:

– Vi har alltid bolag som befinner sig i noteringsprocessen, så även nu, men när det är skakigt på marknaden är det många som väljer att invänta en stabilare marknad. Det leder till färre nynoteringar i det korta perspektivet, men däremot ser vi ser en hel del listbyten och dual listings, där företag vill ha en kompletterande notering på en annan marknad. För två veckor sedan noterades Cavotec från Nya Zeeland och Semafo från Torontobörsen och i ett europeiskt perspektiv ligger NASDAQ OMX bra till.

Roger Peleback:

– Visst är det så att turbulensen påverkar när man ska bedöma möjligheterna att lyckas med sin listning eller emission. Man kan tydligt se svårigheterna på aktiemarknaden idag då de flesta noteringar och listningar som skett under 2011 misslyckats i den bemärkelsen att kurserna sjunkit och investerare sett sina innehav minska i värde. I de små bolagen med liten eller obefintlig handel i aktien kan aktieägarna bli sittande fast med aktien, vilket gör förarbetet med god ägarspridning och därefter likviditetshöjande åtgärder som användandet av likviditetsgaranter mycket viktigt.

Björn Garat:

– Vi ser en god aktivitet bland bolag som redan handlas på en marknadsplats som önskar genomföra listbyten och nyemissioner. Det är processer som inte är lika beroende av externa faktorer. När det gäller nynoteringar råder det aktivitet även om vi kan konstatera att de flesta bolagen vill avvakta en mer förutsägbar omvärld innan de slutför sina planer. När osäkerheten i omvärlden minskar kommer mottagligheten för introduktioner bland investerare att öka och därmed också antalet bolag som kommer genomföra sina noteringsprocesser.

Peter Gönczi:

– Efterfrågan på listning har varit avvaktande men förefaller nu öka. Värderingarna är lägre och bolagen får arbeta hårdare för att sälja aktier, men det går. Efterfrågan på nyemissioner för redan listade bolag är åter stor.

Fredrik Sträng:

– Börsen fyller en viktig funktion som kapitaliseringsverktyg för bolag i vissa lägen. Det finns därför hela tiden ett grundintresse från bolag att utvärdera börsen som ett alternativ. Börsturbulensen har dock medfört att tidsperspektivet förskjutits, vilket i praktiken inneburit att efterfrågan på kort sikt har minskat.

3. Vi ser ett ökat intresse bland investerarna för nya placeringsprodukter, exempelvis ETF:er. Påverkar detta möjligheterna att få in pengar i traditionella aktieemissioner?

Marie Parck:

– ETF:er, så kallade. börshandlade fonder, har blivit ett populärt komplement till aktier och traditionellt förvaltade fonder, och under volatila marknadsförhållanden brukar vi se en ökning i EFT:er med hävstång vilket passar den mer riskbenägna investeraren. Men vi ser inte att det har någon direkt påverkan på aktieemissioner då aktier och ETF:er snarare kompletterar varandra och är instrument med olika investeringshorisonter.

Roger Peleback:

– Självklart påverkar detta. Tillväxten är mycket stark inom NDX, NGMs segment för börshandlade investeringsprodukter som warranter och certifikat. Handelsomsättningen överstiger nu med god marginal alla småbolagsmarknader tillsammans och både vi och vår ägare Boerse Stuttgart, som är nummer ett i Europa inom dessa segment, ser fortsatt stark utveckling. Konkurrensen om investerarnas intresse är positiv och hälsosam då det innebär att de bolag som söker sig till en listning behöver vara väl förberedda och av god kvalitet för att lyckas attrahera kapital. Den mångfald av alternativ som investerare idag har ställer helt enkelt högre krav än tidigare på bolagen och dess rådgivare.

Björn Garat:

– Det finns en lång tradition bland svenskar att investera i aktier, både direkt och via fonder. I nuvarande lågränteklimat fortsätter aktier att utgöra ett intressant investeringsalternativ och vi har inte noterat något minskat investeringsintresse i kvalitativa bolag. Tvärtom ökar behovet av analys och proffesionell rådgivning i turbulenta tider, vilket vi på Remium tillhandahåller, framförallt för börsens mindre och medelstora bolag.

Peter Gönczi:

– I nyemissioner på exempelvis AktieTorget sker investeringen i allmänhet på grund av ett intresse för affärsidén, det konkurerar inte direkt med ETF:er eller andra nya produkter.

Fredrik Sträng:

– Nej, knappast nämnvärt för IPO-marknaden, det är andra faktorer som påverkar den i högre grad.

4. Hur viktigt är det att en nyemission är garanterad på förhand?

Marie Parck:

– Det är klart att om en emission är uppbackad av ett stort antal institut på förhand så är det en bra förutsättning för att emissionen blir fulltecknad, men det finns emissioner som lyckas ändå. Vi har investeringsvilliga småsparare och institut i Norden och vi lockar även till oss större utländska aktörer. I en volatil marknad som denna kan det dock vara lite svårare att resa kapital.

Roger Peleback:

– En garanterad emission i mindre kända bolag underlättar självklart och kan vara helt avgörande för möjligheterna att få in kapital i framförallt de bolag med störst utmaningar som jag nämnt tidigare.

Björn Garat:

– I ett normalt marknadsläge skall en korrekt strukturerad transaktion inte behöva garanteras. En konsekvensanalys måste dock genomföras för varje uppdrag och en garanterad emission är ibland motiverad till följd av rådande omvärldsfaktorer och bolagsspecifika aspekter. Att utvärdera behovet av en garanti och att eventuellt sammanställa ett garantikonsortium är därför en viktig del av vår rådgivning.

Peter Gönczi:

– För bolag i tidiga faser är teckningsförbindelser eller garantier viktiga i dagens osäkra klimat. Alternativet ser ut att vara en, ibland mycket, låg teckningskurs i en företrädesemission.

Fredrik Sträng:

– Om man håller sig till IPO eller nyintroduktionsmarknaden så behöver inte erbjudandena vara garanterade. Däremot är det mycket vanligt vid nyemissioner i redan noterade bolag och för vissa av dessa nästintill en nödvändighet.

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Marie Parck:

– Ur ett makroekonomiskt perspektiv var Greklands annonsering av folkomröstningen om stödpaket den nyhet som hade störst påverkan på marknaderna. Ur ett noteringsperspektiv är det glädjande att Groupon, med koppling till Kinnevik-sfären, idag planerar att noteras på Nasdaqbörsen i USA. Det blir i så fall en av de största IPO:erna på länge och genomförs under en tid av ekonomisk turbulens, vilket borde skicka positiva signaler även globalt.

Roger Peleback:

– Det är svårt att lyfta fram något annat än turbulensen i samband med Greklands vara eller inte vara i Eurosamarbetet.

Björn Garat:

– Förslaget om folkomröstningen i Grekland. Om det var politisk harakiri eller briljans återstår att se. Helt klart är iallfall att ”pacta sunt servanda” inte är ett gammelgrekiskt uttryck. Uttrycket kan trots det inte ha varit helt obekant för greklands finansminister, som förhandlat fram avtalet, då han tvingades uppsöka sjukhusvård för ”magont” i samband med beskedet. Sista kapitlet är inte skrivet i denna grekiska tragedi.

Peter Gönczi:

– I ett mer lokalt perspektiv, om vi utelämnar Grekland/Eurokris med mera, är nyheten att HQ överklagar revisorsnämndens beslut av stor principiell betydelse för att gå till botten med centrala ansvarsfrågor – och därmed även av stor vikt för frågan om investerarskyddets räckvidd.

Fredrik Sträng:

– Svårt att säga, men man kan knappast bortse ifrån den osäkerhet som beskedet om folkomröstning i Grekland avseende Eurokrisen utlöste.