"Man får inte bli riskhysterisk"

– Det finns ingen liknande bok på marknaden, inte ens på engelska. Jag hoppas och tror att den fyller ett tomrum eftersom den förklarar hur de flesta klienter kräver att man ska jobba som modern affärsjurist i dag, säger David Frydlinger till Realtid.se.

Idén till en praktisk bok om affärsjuridik fick han i samband med att advokatfirman Lindahl anordnade studenttävlingen Business Law Challenge. I tävlingen vinner den student som bäst förstår en tilltänkt klients behov och hjälper denne att sy ihop en bra affär.

– Tävlingen var min idé och inför den tog jag fram ett studiematerial till de olika deltävlingarna. Några kollegor som läste igenom materialet sade att det var unikt. Jag bestämde mig för att ta det vidare och skriva en bok.

Tanken var först att boken skulle rikta sig till studenter men under arbetets gång kom den att bli allt mer praktisk och vänder sig nu främst till praktiker, såväl unga som äldre yrkesverksamma jurister.

Något överraskande är prestigelöshet den egenskap som en affärsjurist kommer längst med, enlgt David Frydlinger. Att man blir bättre med åren i takt med ökad självkännedom råder det ingen tvekan om.

– Det handlar till stor del om en mognadsprocess. Jag satte punkt för boken i april. Nu är det september och jag har redan utvecklats väldigt under dessa månader. Men med boken om hantverket bakom så hoppas jag att unga kollegor kan komma till insikt tidigare, att det inte hela tiden måste vara learning by doing.

David Frydlinger började själv sin yrkesbana vid Mannheimer Swartling advokatbyrå för 12 år sedan, därefter var han bolagsjurist i fem år innan han återvände till byrålivet och blev delägare på Lindahl. Erfarenheten som bolagsjurist vid Glocalnet och Ventelo har bidragit till nya perspektiv från köparsidan, bland annat att klienter oftast är helt ointresserade av själva juridiken, säger han.

Utgångspunkten i boken är att varje klient vill göra bra affärer. För affärsjuristen gäller det att först och främst förstå vad klienten anser är en bra affär samt motivet bakom. För att klara uppgiften måste juristen även besitta grundläggande kunskaper i företagsekonomi om såväl företag som marknaden i stort. Att en affärsjurist intar nationalekonomernas typiska neo-klassiska världsbild av marknaden där olika parter strävar efter största möjliga vinst är ett för ensidigt perspektiv enligt författaren.

En mer praktisk och nyanserad världsbild är att betrakta varje företag – och marknaden i stort – som ett nät uppbyggt av relationer. Det är därför av största vikt att affärsjuristen kan betrakta sin motpart som medspelare snarare än som motståndare eftersom det synsättet oftast innebär bäst avkastning i slutändan för alla inblandade parter.

I boken tar Frydlinger upp vikten av att sätta på sig sina ”riskglasögon” när man läser igenom ett avtal men dessa bör (om vi använder lite mer metaforspråk) placeras längre ner på näsan och inte skymma hela sikten.

– Man får inte bli riskhysterisk för då skapar man större risker för sin klient när denne ingår ett långsiktigt partnerskap och vi går mot en trend där dessa avtal blir allt vanligare, säger David Frydlinger.

Vid sådan avtalsskrivning är det oftast bättre om affärsjuristen bejakar den relation som sluts mellan klient och motpart. I praktiken betyder det att den relationen inte ska störas av ett alldeles för ensidigt skrivet avtal som till synes gynnar den egna klienten. För att skriva avtal efter en bild där man gör något gemensamt krävs tillit. Hur denna skapas kommer att utvecklas i en kommande bok me titeln Getting to we som David Frydlinger just nu skriver tillsammans med några amerikanska författare. Den boken ska vidareutveckla Roger Fisher och Wiliam Urys klassiker om förhandlingar som resulterar i win-win-situationer vilket de utvecklade för 30 år sedan i boken Getting to yes.