Varningen: Sverige utvecklar ai-tekniken – USA tjänar pengarna

Sverige har länge haft en stark ställning inom teknisk forskning och innovation. Men när artificiell intelligens nu förändrar världsekonomin riskerar svenska företag att hamna i ett växande beroende av utländska AI-leverantörer.

Det menar AI-experten Stefan Wendin, som nyligen lämnat det statliga forskningsinstitutet RISE för att arbeta på ett AI-labb.

I Realtids videopodd Unlocked riktar han skarp kritik mot Sveriges förmåga att omsätta tekniska framsteg i kommersiella framgångar.

– Problemet är ju att om inte vi kommersialiserar det här kommer någon annan att göra det. Och då behöver vi sedan köpa tillbaka produkter.

”Vi var bäst i världen”

Enligt Wendin hade Sverige en betydligt starkare position inom AI-utvecklingen före ChatGPT genombrott än vad många känner till.

Han hävdar att Sverige låg i den internationella frontlinjen fram till utvecklingen av GPT-3, språkmodellen som föregick ChatGPT.

– Vi var alltså bäst i världen på väldigt många delar av det här som nu är den mest fantastiska tekniken.

Påståendet är hans egen bedömning. Någon jämförande internationell kartläggning som styrker att Sverige var världsledande på dessa områden presenteras inte i samtalet.

Men Wendins huvudpoäng handlar mindre om Sveriges historiska placering och mer om vad som händer när forskningsresultat ska bli affärer.

Han anser att Sverige är skickligt på att utveckla talanger, bedriva forskning och skapa innovationer, men betydligt sämre på att bygga stora kommersiella verksamheter kring resultaten.

Pengarna hamnar utomlands

Konsekvensen blir enligt Wendin att svenska företag och organisationer i allt större utsträckning köper AI-tjänster från utländska leverantörer, framför allt amerikanska.

Det skapar ett ekonomiskt beroende som kan förstärkas över tid.

– Ju mer pengar vi köper av de här, desto mer pengar får de att göra ännu mer.

Resonemanget bygger på att de företag som äger och utvecklar AI-modellerna får intäkter från användarna. Dessa intäkter kan i sin tur finansiera ytterligare investeringar i teknik, datorkapacitet och produktutveckling.

För Sverige innebär det, enligt Wendin, en risk att hamna i rollen som kund snarare än ägare av den teknik som får allt större betydelse för näringslivet.

– Vi skapar en beroendesituation. Och där blir problemet ganska mycket större.

Han efterlyser därför fler svenska initiativ inom AI-infrastruktur och modellutveckling, men betonar samtidigt att Sverige inte realistiskt kan kopiera de amerikanska teknikjättarnas satsningar rakt av.

Vill koncentrera svenska AI-satsningar

Wendin anser att Sverige måste bli bättre på att prioritera vilka AI-företag och tekniska områden som ska få stöd.

I stället för att sprida resurserna över ett stort antal projekt vill han se mer koncentrerade satsningar på verksamheter med möjlighet att växa internationellt.

– Alla får lite men ingen får tillräckligt för att göra någonting fantastiskt.

Som förebild lyfter han Sydkorea, där han beskriver en modell med mer riktade satsningar på utvalda teknikföretag.

Han menar att Sverige behöver våga fatta liknande strategiska beslut.

– Vi har talangen i Sverige. Det jag vill se är en riktad satsning på inte allihop utan där, där och där.

Petra von Rohr, med bakgrund inom företagsledning, finans och styrelsearbete, håller med om behovet av tydligare prioriteringar.

– Det är ju det både politik och företagande handlar om. Det är att prioritera. Du kan ju inte göra allt.

Hon anser att svensk politik ibland präglas av en ovilja att välja bort.

– Där tror jag kanske att vi i svensk politik är lite fega. Alla ska med.

Varnar för konsekvenser för skattebasen

Men Wendin ser också en större samhällsekonomisk risk med att Sverige blir beroende av utländska AI-modeller.

Om AI på sikt ersätter arbetsuppgifter som i dag utförs av människor kan det påverka både arbetsmarknaden och skatteintäkterna.

– Om vi har mindre folk som jobbar, vi har mer AI som gör jobben, vad ska vi då beskatta? Om vi inte äger modellerna.

Von Rohr lyfter samma fråga och efterlyser en bredare politisk diskussion om hur välfärden ska finansieras när arbetslivet förändras.

– Vår skattebas kommer ju förändras. Hur ska vi få pengar till vår välfärd? Är det skatt på arbete som kommer vara den viktigaste källan eller inte?

Hur stora förändringarna blir är osäkert. AI kan både ersätta arbetsuppgifter och skapa nya arbetstillfällen och intäkter.

Men för Wendin är slutsatsen tydlig: Sverige behöver en långsiktig strategi som inte bara handlar om att använda AI, utan också om att äga och kommersialisera en större del av tekniken.

– Vi kan inte lägga alla pengarna på amerikanska hyperscalers. Vi kan heller inte leva i någon villfarelse att vi skulle bygga modeller och datacenter som är precis lika bra som de har gjort under 25 års tid.

I stället vill han se en kombination av internationella samarbeten och egna, riktade svenska satsningar.

Se hela samtalet: I Realtids videopodd Unlocked diskuterar AI-experten Stefan Wendin och styrelseproffset Petra von Rohr Sveriges konkurrenskraft, AI-investeringar och framtidens ledarskap. Programledare är Walter Naeslund.