Sveriges offentliga förvaltning redovisade ett underskott på 85 miljarder kronor under 2025, motsvarande 1,3 procent av BNP. Det visar nya siffror SCB.
Underskott på 85 miljarder i offentlig förvaltning
Jämfört med 2024 innebär det en förbättring med cirka 13 miljarder kronor, visar siffrorna från Statistiska Centralbyrån (SCB) som presenterades under tisdagen.
Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med 124 miljarder kronor under året och landade på 2 305 miljarder kronor, eller 35,1 procent av BNP, en uppgång från 34,1 procent året innan.
Sverige klarar dock med god marginal EU:s konvergenskriterium, som sätter gränsen vid 60 procent av BNP.
Bruttoskulden stod för större delen av ökningen
Statens bruttoskuld stod för merparten av ökningen och växte med 105 miljarder kronor till 1 388 miljarder kronor.
Statens finansiella sparande försämrades mellan 2024 och 2025, medan kommuner och regioner tillsammans uppvisade en förbättring.
SCB har också genomfört flera revideringar av 2024 års siffror. Bland annat har en metodändring för försvarsutgifter förbättrat statens sparande med 9,5 miljarder kronor, medan skatteintäkterna samtidigt reviderats ned med 10,9 miljarder, vilket innebar att nettoeffekten blev begränsad.
Beräkningarna ska granskas av Eurostat och eventuella justeringar publiceras den 22 april.
Underskottet i offentliga finanser väntas öka
Trots förbättringen jämfört med 2024 pekar prognoserna för de offentliga finnanserna framåt i en annan riktning.
Enligt Statskontorets senaste bedömning, som Affärsvärlden rapporterat om, väntas underskottet i de offentliga finanserna växa till 180 miljarder kronor 2026, drivet av kraftigt ökade utgifter inom försvar och infrastruktur i kombination med skattesänkningar som håller tillbaka intäkterna.
