För tio år sedan gick Storbritannien ut ur EU. Brexits förespråkare hoppades att det skulle ge en ekonomisk fördel, men så tycks det inte ha blivit.
Studie: Brexit kostade sex procent av Storbritanniens ekonomi
Brexit har kostat den brittiska ekonomin omkring sex procent av BNP sedan folkomröstningen 2016.
Det visar en ny studie baserad på intern företagsdata från Bank of England, som publiceras i samband med tioårsdagen av omröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap.
Siffran har forskarna kommit fram till genom att analysera tusentals brittiska företags ekonomiska resultat och investeringsbeslut för att uppskatta hur ekonomin hade utvecklats om landet stannat kvar i EU.
Finns flera orsaker
Enligt studien kan ungefär hälften av tappet förklaras av den osäkerhet som följde efter folkomröstningen, skriver BBC som rapporterar om studien.
Företag sköt upp investeringar och blev mer försiktiga i sina expansionsplaner medan de framtida relationerna mellan Storbritannien och EU förblev oklara.
Den andra halvan av den ekonomiska effekten kopplas till de handelshinder som uppstod när Storbritannien lämnade EU tullunion och inre marknad 2021.
Högre administrativa kostnader, mer komplicerade tullprocesser och svårare marknadstillträde bedöms ha hämmat både handel och produktivitet.
Läs mer: Efter år av Brexitkaos – nu växer stödet för EU i Storbritannien. Realtid
Indikerar ännu större tapp
Studien bygger bland annat på den så kallade Decision Maker Panel, en omfattande databas med återkommande enkätsvar från brittiska företag.
Databasen skapades av Bank of England just för att ge centralbanken bättre förståelse för brexits ekonomiska konsekvenser.
Forskarna har kombinerat företagsmaterialet med flera traditionella ekonomiska analysmetoder.
Medan företagsdatan pekar på en ekonomisk förlust på sex procent visar andra modeller i genomsnitt ett ännu större tapp på omkring åtta procent.
Läs mer: Ledarstrid i London öppnar för ”brejoin”. Realtid
Ifrågasätter den exakta påverkan
Storbritanniens centralbankschef Andrew Bailey har på senare tid blivit allt mer öppen med sin syn på brexits ekonomiska effekter.
Han har tidigare konstaterat att mindre exportmarknader och svagare produktivitetsutveckling har bidragit till lägre tillväxt.
Samtidigt finns det ekonomer som ifrågasätter hur exakt brexits påverkan kan mätas.
De pekar på att det är svårt att skapa ett trovärdigt alternativscenario för hur Storbritannien skulle ha utvecklats utan utträdet, särskilt mot bakgrund av pandemin, energikrisen och andra globala störningar under det senaste decenniet.
Läs mer: Vapenvila fick oljepriset att sjunka direkt. Dagens PS
