Realtid

Regeringen storbantar grönt stöd – Tyskland betalade priset

regeringen
All statlig verksamhet bör utvärderas med jämna mellanrum", menar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M). (Foto: Jonas Ekströmer/TT)
Simon Kronö
Simon Kronö
Uppdaterad: 03 okt. 2025Publicerad: 03 okt. 2025

Regeringens stöd till grön industri krymper från 3,5 till 0,65 miljarder kronor. Samtidigt visar tysk erfarenhet från Northvolt vad misslyckade satsningar kostar skattebetalarna.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det är ett av regeringens viktigaste klimatprojekt.

Industriklivet skulle stötta satsningar som fossilfritt stål, infångning av koldioxid och fossilfria bränslen.

Men i ett slag försvinner över 80 procent av Industriklivets medel, skriver Svenska Dagbladet.

”Jätteviktigt för investerare”

2025 var anslaget hela 3,5 miljarder kronor. 2026 föreslår klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att Industriklivet får klara sig med 653 miljoner kronor.

För företaget Liquid Wind, som sökt pengar för sina planer på att bygga fabriker för e-bränslen i norra Sverige, skickar nedskärningen en problematisk signal till utländska investerare.

”Stödet visar att Sverige är seriöst i sin satsning på fossilfria bränslen. Det är jätteviktigt för investerare – annars kanske de i stället gör sina investeringar i andra länder”, säger företagets kommunikationschef Klaudija Cavala till SvD.

ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Realtid Partner

Efter svaga kvartalet: "Oktober har varit en fantastisk månad"

13 nov. 2025
Kristina Sparreljung, Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden
Spela klippet
Realtid Partner

Så kan dina aktier rädda liv – Hjärt-Lungfonden lyfter fram möjligheten till aktiegåvor

01 okt. 2025

Energimyndigheten varnade – fick nobben

ANNONS

Det krympta anslaget kommer att få konsekvenser, enligt Energimyndigheten som hanterar stödet.

”Det kan finnas en risk för att vissa projekt inte sker lika fort eller att en del saker inte blir av”, konstaterar Klara Helstad, som är biträdande avdelningschef på Energimyndigheten, för SvD.

regeringen
Northvolts tidigare vd, Peter Carlsson (t.v., i blå kostym) bowlar med tyska politiker vid batterijättens bygge i Hedwigenkoog. Bild tagen våren 2024, månader innan fasaden började krackelera. (Foto: Marcus Brandt/AP/TT)

Myndigheten flaggade redan i februari för att det skulle behövas mer pengar för Industriklivet. I sitt äskande inför budgetarbetet begärde man 800 miljoner extra för nästa år.

Enligt Helstad finns ett stort behov eftersom ansökningarna inte bara blir fler, utan också större.

Stegra och Heidelberg kan bli utan statliga miljarder

Bland de största och mest profilerade projekt som sökt pengar från Industriklivet finns Stegras fossilfria stålverk i Boden och omställningen av Heidelberg Materials cementfabrik på Gotland.

Företagen har tillsammans sökt mer än 10 miljarder kronor i statliga bidrag.

ANNONS

Enligt Helstad finns det en risk att en del stora och väldigt omfattande projekt blir helt utan pengar. Anledningen är att stöd bara beviljas om det bedöms göra en skillnad för ett projekt.

Några ansökningar är på belopp som är större än hela ramen för Industriklivet fram till 2032.

Regeringen stoppar 80 miljarder i gröna garantier

Samtidigt pausar regeringen Riksgäldens gröna kreditgarantier för 2026, skriver Affärsvärldens Christian Sandström.

Myndigheten har haft en garantiram på 80 miljarder kronor de senaste två åren, men får enligt den budgetproposition som finansminister Elisabeth Svantesson (M) lagt fram bara hantera redan ingångna avtal.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) motiverar beslutet i ett inlägg på Facebook:

”All statlig verksamhet bör utvärderas med jämna mellanrum. Det gäller även det gröna kreditgarantiprogrammet. Som exemplet Northvolt visar är det förenat med betydande utmaningar att bedöma vilka risker som finns i den här typen av stora investeringar.”

Stegra har aktiverat miljarder – trots förseningar

ANNONS

Vid årsskiftet 24/25 hade 83 procent av de beviljade kreditgarantierna hamnat i något av de Harald Mix-kontrollerade Vargas-bolagen Northvolt och Stegra, skriver Sandström.

I fallet Stegra har kostnaderna accelererat kraftigt. Fram till 2024 hade Stegra tagit i bruk 459 miljoner av Riksgäldens kreditgaranti på totalt 13 miljarder.

Myndigheten avslöjar inte hur mycket Stegra tagit i anspråk hittills under 2025, men enligt källor som Affärsvärlden talade med i våras rörde det sig då om flera miljarder.

Bolaget kommer enligt Sandström att spräcka budget med åtta miljarder. Det är sedan tidigare känt att bygget i Boden är försenat och att skulderna växer.

Göran Persson: ”Kommunen tar en väldig risk”

Tidigare statsministern och numera Swedbanks (börskurs Swedbank) ordförande, Göran Persson, ser stora risker med Stegra-projektet.

”Jag hoppas att Stegra går bra och kan leverera. Men det är en väldig risk som kommunen tar. Vi vet att Stegra är beroende av en järnväg som tar godset in och ut till Luleå. Vi vet att väl i Luleå så är man beroende av en större hamn. Den hamnen finns inte. Frågan är om en järnvägen finns”, påpekar Persson för Affärsvärlden.

Samtidigt försvarar Persson principen bakom satsningar som Northvolt.

ANNONS

”Att det finns entreprenörer som har förmågan att locka till sig kapital för stora djärva satsningar – det ska vi vara tacksamma för”, säger han.

Dyr nota för Tyskland

Northvolts konkurs blev en dyr affär för tyska skattebetalare. Totalt erhöll batteritillverkaren statligt stöd från Tyskland på över 600 miljoner euro, motsvarande 6,6 miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden.

Det framkommer i en ny rapport från tyska skattebetalares intresseorganisation Bund der Steuerzahlers. Föreningen granskar varje år användandet av offentliga medel.

Beslutet att ge stöd till Northvolt och bolagets fabriksbygge i Heide fattades 2023. Genom batteritillverkaren ville Tyskland minska sitt beroende av Asien.

Som säkerhet stod förbundsregeringen och delstatsregeringen i Schleswig-Holstein, som sedan fick gå in och täcka upp för kostnaderna.

Enligt Energinyheter har Northvolts konkurs fått stor politisk sprängkraft i Berlin. Tyska kristdemokrater i CSU kräver en utredning av beslutet att finansiera fabriksprojektet i Heide.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

ANNONS
ANNONS