Medan stålbolaget Stegra presenterar framtidsplaner på sin första kapitalmarknadsdag har Boden ökat sin skuldsättning från 80 miljoner till 1,5 miljarder kronor. Än så länge ser kommunen inga positiva effekter på vare sig skatteintäkter eller arbetslöshet.
Bodens skuldberg växer – trots uteblivna jobb från Stegra


Mest läst i kategorin
Arbetet pågår för högtryck på byggarbetsplatsen utanför Boden.
Tusentals arbetare formar det som ska bli världens största vätgasanläggning, ett projekt värt 75 miljarder kronor som lovar att revolutionera stålindustrin.
Missa inte: Staten backar – Stegra kan bli nästa Northvolt. Realtid
Men bakom stålskeletts kulisser och löften om gröna jobb växer en annan berättelse fram – en om kommunal ekonomi i fritt fall.
Kommunen satsar allt på framtiden
Sedan Stegra, tidigare H2 Green Steel, tog form har Bodens skuldsättning exploderat – från blygsamma 80 miljoner kronor 2017 till dagens 1,5 miljarder, enligt SVT:s granskning.
Kommunen har investerat massivt i infrastruktur för att bana väg för stålsatsningen, men resultaten på dess ekonomi lyser med sin frånvaro.

”Skatteintäkterna har i stort sett varit oförändrade. En viss ökning kan skönjas, men den står inte i proportion till de växande skulderna”, skriver Affärsvärldens krönikör Christian Sandström.
Arbetslösheten ligger kvar på samma nivå som tidigare, vilket är högre än snittet för Norrbotten. Befolkningsantalet är också oförändrat.
Senaste nytt
”Ser ut som Mordor”
På tisdagens kapitalmarknadsdag har Stegras vd Henrik Henriksson försökt övertyga investerare om bolagets framtid.
Han pekade mot det 142 meter höga dri-tornet som ska tillverka järnsvamp med hjälp av vätgas.
”Det ser ut som Mordor”, säger Henriksson till Svenska Dagbladet – en referens till det mörka riket i Sagan om ringen.

Grönt stål beroende av långa malmtransporter
Är satsningen på grönt stål bara green washing?
Två år försenat
Efter en två år lång försening ska produktionen starta i oktober 2026.
Stegra planerar att tillverka 2,5 miljoner ton grönt stål årligen, med 95 procent mindre koldioxidutsläpp än traditionell ståltillverkning.
Hälften av produktionen är redan såld via bindande kontrakt som löper över 5 till 7 år.
Läs även: Staten sa nej – men Stegra ser ljusning: ”Fortsatt starkt case”. Realtid
Northvolts skugga
Jämförelsen med systerbolaget Northvolt är oundviklig.
Båda projekten har samma grundare i Vargas-gruppen kring Harald Mix, liknande finansieringsmodeller och delvis samma ägare. När Northvolt konkursade under våren riktades ljuset mot alla gröna megaprojekt i Norrland.

Peter Carlsson talar ut om Northvolt-kraschen
Han var grundare och vd för Northvolt men klev av innan konkursen.
Henriksson erkänner att han dragit lärdomar från Northvolts fall. Expansionsplanerna i Portugal, Brasilien och Kanada är lagda på is.
”Vi har lärt oss att det är ett projekt som gäller: Boden, Boden, Boden”, säger han till SvD.
Tre vacklande grundbultar
Stegra placerades i Boden av tre strategiska skäl: tillgång till billig el från Luleälven, malm via Malmbanan och närhet till Luleå hamn.
Alla tre grundbultarna har dock visat sig problematiska.
Bolaget har bara fått löfte om el från Vattenfall till första fasen.
Missa inte: AP-fonderna synas i sömmarna efter Northvolt-fiaskot. Realtid
LKAB vägrade först leverera malm på grund av kapacitetsbrist på Malmbanan, vilket tvingade Stegra att vända sig till Brasilien och Kanada.
Istället för Luleå hamn måste stålet också skeppas från Piteå.
Riksgäldens hemliga miljarder
Kritiken mot transparensen växer. I en annan Affärsvärlden-krönika menar Sandström har Riksgälden betalat ut 459 miljoner kronor till Stegra fram till december 2024 – med ”flera miljarder” tillkommande under 2025.

Britter vacklar i ovisshet efter nya tullsmockan
Riskerar att få “en frätande effekt på affärerna”.
Myndigheten vägrar dock precisera beloppet och har kraftigt maskerat sin kreditvärdering av bolaget.
”83 procent av Riksgäldens kreditgarantier har hamnat i något av Vargas-bolagen Northvolt eller Stegra”, konstaterar Sandström.
Framtiden avgörs i Boden
Moderaternas gruppledare i Boden, Tobias Sundberg, säger till SVT att ”det inte finns någon väg ur det här” och att en allt större del av kommunens budget nu handlar om räntebetalningar.
Henriksson ser ljusare på framtiden och öppnar för en börsnotering. Grönt stål säljs för 35 procent högre pris än konventionellt stål – och bolaget räknar med 20 procent avkastning på eget kapital.
Frågan är om Boden byggt en framtid – eller en skuldfälla för generationer framåt.
Missa inte: Stålchef: Europas stålindustri kan gå under. Realtid

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.