EU vill åt miljarderna från de amerikanska techjättarna – men vågar inte beskatta dem direkt. Nu överväger Bryssel en bredare skatt på storbolag, där även svenska företag kan hamna i skottlinjen.
EU vill åt techjättarnas miljarder – svenska storbolag kan få betala
EU-kommissionen har ett stort finansieringsproblem framför sig. Förslaget till nästa långtidsbudget, som ska gälla 2028–2034, omfattar nästan 2 000 miljarder euro.
Pengarna ska bland annat räcka till kraftigt ökade satsningar på försvar och säkerhet, konkurrenskraft, migration och stöd till Ukraina.
För att finansiera de växande behoven utan att öka trycket på medlemsländernas nationella finanser har kommissionen föreslagit fem nya så kallade egna intäktskällor.
En av dem är CORE (Corporate Resource for Europe), en årlig avgift på företag som omsätter mer än 100 miljoner euro i EU.
Men förslaget har stött på motstånd. Flera medlemsländer anser att den skulle slå mot medelstora europeiska företag och försämra deras konkurrenskraft.
Därför överväger kommissionen nu att ändra modellen och höja gränsen för vilka företag som omfattas. Färre mindre och medelstora företag skulle då inte omfattas, medan avgiften i stället koncentreras till de allra största bolagen.
Det är här de amerikanska techjättarna kommer in. Enligt Financial Times (FT) kan en bred avgift på de största företagen bli ett sätt för Bryssel att fånga in bolag som Apple, Meta och Google utan att införa en särskild skatt på amerikansk tech. Det minskar risken att reta upp USA.
Läs mer: Oljan släpper inte taget och hotar den svenska inflationen. Realtid
EU har redan försökt beskatta techjättarna
Det är inte första gången EU försöker hitta ett sätt att beskatta de stora techbolagen.
2018 lade EU-kommissionen fram ett förslag om en särskild digital skatt på 3 procent av vissa digitala intäkter.
Tanken var bland annat att de stora techjättarna skulle beskattas för intäkter som uppstår på den europeiska marknaden, även när bolagen inte har en stor fysisk närvaro där.
Men EU valde senare att avvakta med sin egen skatt för att ge ett globalt skatteprojekt inom OECD en chans.
2021 enades omkring 140 länder om en internationell reform av företagsbeskattningen. En central del var att de största multinationella bolagen skulle kunna beskattas mer i de länder där de har kunder och försäljning.
Den globala uppgörelsen har dock kört fast. Enligt FI har USA:s motstånd efter Donald Trumps återkomst gjort att processen har stannat av.
En EU-tjänsteman beskriver överenskommelsen som i praktiken död.
Läs även: Svensk inflation tar fart igen – sätter press på hushåll och företag. Dagens PS
En bred avgift blir vägen runt problemet
I stället för att försöka återuppliva en renodlad digital skatt diskuteras möjligheten att låta en bred avgift omfatta de allra största företagen oavsett bransch. Då kan amerikanska techjättar fortfarande hamna bland betalande företag, men de pekas inte ut särskilt.
Enligt FT är det en sådan förändring kommissionen överväger. En högre gräns skulle samtidigt kunna göra CORE lättare att få igenom politiskt, eftersom medelstora europeiska företag då skulle undantas.
För Bryssel skulle modellen därmed kunna slå två flugor i en smäll: dels kan den ge nya intäkter till EU-budgeten och dels reducera risken för amerikanska motåtgärder.
Det är också en skillnad mot den digitala skatt som EU tidigare har diskuterat. Den var uttryckligen inriktad på digitala tjänster. CORE är i grunden en bredare företagsavgift – men genom att höja gränsen kan den samtidigt komma att träffa flera av de globala techjättarna.
USA har redan reagerat på digitala skatter
USA har redan visat att man är berett att agera mot länder som inför särskilda skatter på digitala tjänster.
Frankrike, Italien, Spanien och Österrike har nationella digitala tjänsteskatter och har blivit föremål för amerikanska Section 301-utredningar.
Enligt FT kan sådana utredningar i förlängningen leda till amerikanska handelspolitiska motåtgärder. Det är en viktig del av förklaringen till varför Bryssel vill undvika en modell som tydligt kan beskrivas som en skatt på amerikansk tech.
Läs också: IMF-chefen skäller ut världsledarna för feghet: ”Använd era verktyg”. Realtid
Von der Leyen försvarar budgetens storlek
Samtidigt är själva budgeten politiskt omstridd. EFN har rapporterat att kommissionsordförande Ursula von der Leyen varnar för nedskärningar om medlemsländerna skär ned kommissionens föreslagna budget.
Enligt Von der Leyen måste EU kunna finansiera bland annat försvar, konkurrenskraft och energi. Men flera medlemsländer, däribland Sverige vill se en mindre budget.
Att kunna få in mer pengar från amerikanska megaföretag skulle gynna argumenten för den stora budgeten och minska pressen på medlemsländerna.
Svenska storbolag kan hamna i skottlinjen
Om CORE i sin förändrade form med högre trösklar träder i kraft kan även svenska företag få dra sitt strå till stacken.
Det betyder inte att svenska företag uttryckligen pekas ut. Tvärtom är hela poängen med den bredare modellen att den ska gälla
Exakt vilka företag som skulle omfattas och hur stor avgiften skulle bli är ännu inte klart. Financial Times uppger att detaljerna fortfarande diskuteras och att alla 27 medlemsländer måste godkänna förändringen.
Läs mer: Ray Dalio: AI-bubblan närmar sig punkten där den spricker. Dagens PS
