Lyxjättarna växte snabbt under pandemin. Men därefter har det gått det trögare. Nu kan man behöva ifrågasätta gamla sanningar.
Lyxindustrins svåra dilemma: Vara både exklusiv och storsäljande

Den globala lyxindustrin står inför en period av svag tillväxt efter flera år av kraftig expansion under och efter pandemin.
Bakom inbromsningen finns enligt bedömare djupare strukturella problem som nu tvingar branschen att ompröva sin affärsmodell.
De fyra största bolagen inom sektorn – LVMH, Richemont, Hermès och Kering – omsatte visserligen tillsammans över 130 miljarder dollar förra året och sysselsätter omkring 320 000 personer.
Kineser väljer mer inhemskt
Men trots branschens ekonomiska betydelse har tillväxten i princip stannat av efter rekordåren 2021 och 2022, skriver Financial Times i en analys.
En central utmaning är beroendet av Kina som tillväxtmarknad. Under många år drev kinesiska konsumenter en stor del av efterfrågan på exklusiva väskor, smycken och modevaror.
Men den ekonomiska avmattningen i landet, kombinerad med en starkare nationalistisk utveckling, har förändrat förutsättningarna.
Kinesiska kunder väljer i allt större utsträckning inhemska varumärken samtidigt som konsumtion av utländska lyxprodukter blivit politiskt känsligare.
Höjde priserna rejält
Samtidigt brottas lyxbolagen med följderna av kraftiga prishöjningar under pandemin. När efterfrågan var som starkast höjde många företag priserna aggressivt för att maximera intäkterna.
Nu menar flera analytiker att branschen riskerar att ha skadat relationen till kunderna genom att tänja gränsen för vad som uppfattas som rimligt värde.
Konsultbolaget Bain uppskattar att lyxindustrin förlorade omkring 50 miljoner kunder mellan 2022 och 2024 när bolagen fokuserade allt mer på de allra rikaste konsumenterna.
Mer beroende av influerare
Branschen ställs därför inför ett grundläggande dilemma: hur exklusivitet ska bevaras samtidigt som försäljningen behöver växa.
Kritiker menar att flera varumärken försökt kombinera massmarknad och exklusivitet på ett sätt som urholkat känslan av sällsynthet och prestige.
Ökad exponering i sociala medier och ett växande beroende av influerare har också förändrat lyxvarornas status.
Ser över sina strategier
Produkter som tidigare förknippades med exklusivitet syns nu dagligen i digitala flöden, vilket enligt branschbedömare minskar känslan av unikitet.
Utvecklingen har fått flera bolag att minska antalet butiker och se över sina strategier.
Samtidigt lyfts privatägda Chanel fram som ett exempel på ett lyxhus som lyckats behålla både exklusivitet och stark tillväxt utan samma kortsiktiga press från aktiemarknaden.
Läs mer: Jättegåvan: Skänker bort tavla värd 1,25 miljarder. Dagens PS





