Krig om nätspel avgörs i domstol

Ett krig pågår i Europa mellan privata spelföretag och statslicenserade spelföretag, som Svenska spel. Kriget gäller om privata speltjänster ska kunna erbjudas i de europeiska länderna enligt principen om den fria rörligheten för varor och tjänster inom EU, artikel 49 i EG-rätten. Eller om staterna har rätt att begränsa denna marknad med licenser och regler.

Tjeerd Veenstra är vd för De Lotto i Nederländerna, men är också engagerad i frågan på EU-nivå. De Lotto är en stiftelse som erbjuder lotto- och totospel och där vinsten går till den nederländska olympiska kommittén och andra liknande ändamål. Det är De Lotto som är Ladbrokes motståndare i rätten.

– Vi har i åratal processat mot Ladbrokes. Det började när de annonserade om vadslagning i en dagstidning under fotbolls-VM 2002. Vi stämde dem för att de inte hade licens. Då erbjöd de sina produkter via telefon, nu ligger fokus på internet, säger Tjeerd Veenstra.

Artikel 49 i EG-rätten behandlar de fria rörligheterna och det var denna artikel Ladbrokes stödde sig på. Men speltjänster ska enligt beslut i Europeiska Rådet undantas från artikel 49 om landet har strikta regler för spel med argument om missbruk och så vidare. De Lotto argumenterade att de var tvungna att följa strikta statliga regler och villkor när de erbjuder sina tjänster. Sådana regler skulle Ladbrokes inte behöva följa om de fick rätt att sälja tjänster i Nederländerna.

I e-handelsdirektivet står vidare att speltjänster exkluderas från principen om ursprungsland. Det betyder att om Ladbrokes vill erbjuda speltjänster i Nederländerna måste de följa holländsk lagstiftning, och den säger att man måste ha licens. Det har inte Ladbrokes.

– ­Enligt domen var saken klar. Ladbrokes försökte gå vidare till EG-domstolen, men det avvisades, berättar Tjeerd Veenstra.

Det Lotto har krävt och avtalat med andra spelföretag som erbjuder sina tjänster i Nederländerna att de installerar en mjukvara som gör att man inte kan spela från Nederländerna.

Domen i HD i våras var tydlig, men det var en interimistisk dom, en förhandsdom. Nu tas rättegångarna om för en definitiv dom, med början i lägre instans. Förra året kom två domar i EG-domstolen som komplicerar frågan ytterligare. De gick ut på att staterna verkligen måste bevisa att spelreglerna begränsar spelmöjligheterna av sociala skäl. Inte enbart för att staten vill tjäna pengar på spelandet.

– Rätten blev påverkad av dessa domar och ville undersöka om våra regler är tillräckligt restriktiva. Man bad justitieministern att utveckla vad våra regler innebär. Ladbrokes översatte detta till en seger, men det handlar om en diskussion, säger Tjeerd Veenstra.

Justitieministern har nu besvarat samtliga frågor och domen väntas i september, om den inte blir ytterligare försenad.

– Jag är säker på att vi vinner, men hur det än går blir domen överklagad, försäkrar Tjeerd Veenstra.

Ciaran O´Brien, Ladbrokes i Storbritannien, säger att företagets syfte är att avlägsna alla ålderdomliga privilegier som monopolen har och som är till nackdel för konsumenterna. Spelandet borde vara underkastat samma konkurrensvillkor som andra tjänster, enligt Rom-fördraget.

– Vi begär att den Europeiska kommissionen och EG-domstolen träder in och ser till att den fria marknaden också gäller för spel och vadslagning, säger Ciaran O´Brien, till Realtid.se

Eva Ekelöf

frilansjournalist