"Krävs minst sju år i firman"

1. Vad krävs för att bli delägare hos er?

Per Nyberg:

– Grundkravet för att bli delägare på Linklaters är att man skall man ha arbetat minst sju år i firman, även om de flesta som blir delägare har arbetet några år utöver minimikravet. Därtill skall man uppvisa mycket goda egenskaper vad gäller etik, affärssinne och förmåga att förstå och attrahera klienter, vilket är grundläggande för firmans långsiktiga framgång. Slutligen så blir man i likhet med de flesta byråer inröstad som delägare av de befintliga delägarna. På Linklaters sker utnämningen av nya delägare i samband med det nya räkenskapsåret som börjar 1 maj.

Joakim Edoff:

– Det finns inte en statisk schablon, som den nya delägaren ska passa in i, utan det är en helhetsbedömning av en rad olika faktorer. En del av dem är bakåtblickande, där man ser på hur affären kring kandidaten utvecklat sig över tiden. Mer viktigt är den framåtblickande bedömning som görs av hur kandidaten kan förväntas utvecklas och bidra till byråns utveckling framgent. Det är viktigt att det är en person som funkar bra i laget, delar de gemensamma värderingarna och har en klar idé om hur byrån kan och bör utvecklas. Och är beredd att satsa för att åstadkomma det. Tittar man på de sju nya delägare Setterwalls precis utsett ser man att de har ganska varierande bakgrund, ålder och inriktning.

Richard Åkerman:

– Vi har ett särskilt program, Talent Model, som ska coacha fram våra biträdande jurister på en förhoppningsvis tydlig väg till delägarskap. Vi ställer höga krav på att en blivande delägare delar Hannes Snellmans värderingar, har en kommersiell förståelse och är en slug jurist.

Fredrik Rydin:

– Roschier har definierade ”performance criteria” som är de samma för all personal; delägare, biträdande jurister och administrativ personal. Det finns tre grundkriterier;

1. Förmågan att skapa, för byrån viktiga, relationer (med klienter och andra),

2. Professionell arbetsinsats och bidrag till byråns utveckling, och

3. Betydelse som förebild och bärare av byrån värderingar.

När en delägarkandidat identifierats sker en prövning utifrån dessa kriterier. Samtliga kriterier är viktiga men grunden för ett delägarskap på Roschier ligger i den sista punkten, att vara en förebild och bärare av byråns värderingar, medan fokus gällande de övriga två områdena kan variera under ett delägarskap.

2. Vissa byråer utlovar delägarskap långt fram. På vilket sätt är det en bra morot?

Per Nyberg:

– Möjligheten till delägarskap blir uppenbart relativt tidigt i karriären, vilket kan göra det mer motiverat att redan från första dagen arbeta för delägarskap. På Linklaters är vi tydliga med att det ställs mycket höga krav för att kunna bli delägare och mot den bakgrunden kan vi inte utlova ett framtida delägarskap innan en biträdande jurist visat att de uppfyller kraven fullt ut.

Joakim Edoff:

– Det är väl alltid en morot att veta att delägarskap kan bli nästa karriärsteg. Och därför är det något vi löpande pratar om med de lite mer seniora biträdande juristerna, bland annat vid de återkommande utvecklingssamtalen, och ju närmare och mer aktuellt det blir med delägarskap, desto mer konkret fokus blir det på vad som behöver utvecklas mer et cetera. Men jag vet inte om det är många byråer som faktiskt gör rena utfästelser om det lång tid i förväg.

Richard Åkerman:

– Det är väl säkert nödvändigt i enskilda fall för att man inte skall tappa en medarbetare. Det har vi ju sett under hösten. Men, generellt sett funkar det inte. Det är många bitar som ska falla på plats innan det kan bli dags för delägarskap och alla utvecklas inte i samma takt. Som alltid i livet krävs en kombination av skicklighet och tillfälliga omständigheter.

Fredrik Rydin:

– På Roschier är vi mycket försiktiga med att utlova delägarskap långt fram i tiden. För oss är det viktigare att stödja våra biträdande jurister att utvecklas till potentiella delägare. Vi investerar mycket, i form av coachingprogram och andra utbildningsinsatser, i våra biträdande juristers utveckling och det viktigaste är att de som blir delägare hos oss har rätt inställning och viljan att vara med och utveckla byrån in i framtiden.

3. Storbritannien har öppnat upp för externa ägare i advokatbyråer. Hur skulle detta fungera på den svenska marknaden?

Per Nyberg:

– Det centrala i frågan är hur advokatetiken skall upprätthållas även om icke advokater tillåts att ha ett bestämmande inflytande i hur verksamheten bedrivs. Enligt förespråkarna i England leder öppnare ägarkrav i slutändan till bättre service till klienterna genom att nytt kapital kan tillföras och icke advokater på ledande positioner kan motiveras med delägarskap. För Linklaters del, såväl globalt som lokalt, är det globala delägarskapet för advokater aktiva i verksamheten en mycket fundamental del av firmans erbjudande till klienter och inget som vi överväger att ändra på.

Joakim Edoff:

– I Sverige har ju inte advokatbranschen massa privilegier som begränsar konkurrensen från andra aktörer. I stället är det ju fritt fram att lämna juridisk rådgivning. Och det finns redan idag en rad framgångsrika konsultverksamheter som konkurrerar om samma uppdrag som många advokatbyråer.

För egen del tror jag inte att en förändring som den i England och Wales genomförd i Sverige skulle innebära omedelbara positiva konsekvenser. Snarare är det viktigt att slå vakt om de grundläggande värderingar som följer med advokattiteln, som är viktiga konkurrensmedel, och som ger påtagliga fördelar med att anlita just en advokat.

Richard Åkerman:

– Min personliga uppfattning är att det vore nyttigt med nya affärsmodeller för advokatverksamhet. Köparna av juridiska tjänster skulle få ett mer diversifierat utbud, till exempel utpräglade lågprisbyråer eller byråer som har råd att göra stora investeringar i klientserviceprogram.

Fredrik Rydin:

– För att detta ska fungera krävs en ändring av advokatsamfundets regler. I dagsläget är det inte möjligt att vara delägare i en svensk advokatbyrå utan att vara advokat. Skulle dessa regler ändras finns ingen anledning att tro att det inte skulle fungera, utan tvärtom skulle det säkert bidra till att advokatbyråer utvecklas i samma riktning som övriga näringslivet.

4. Nyligen slog Skatteverket ned på revisionsbranschens delägarprogram och menar att nya delägare köper in sig till underpris. Nu kanske man ska granska advokatbranschen på samma sätt. Hur ser ni på detta?

Per Nyberg:

– Granskningar av hur marknadens aktörer följer regelverket är mycket viktiga i alla branscher. Detta gäller i synnerhet för advokatbranschen som skall vara ett etiskt föredöme i samhället.

Joakim Edoff:

– Detta är ju ingen ny fråga, utan något som Skatteverket flaggat för under en längre tid. Och det återstår att se vad utfallet blir av den granskning verket avser att inleda, vilket vi naturligtvis följer. Vår utgångspunkt är att våra delägare köper in sig till marknadsvärde.

Richard Åkerman:

– Den här granskningen brukar inträffa med viss regelbundenhet. ”Naken-in-naken-ut-systemet” har överlevt i decennier och, får jag hoppas, klarar sig även nu. Det finns ju inget vettigt marknadspris för advokatbyråaktier eftersom de inte kan omsättas till vem som helst.

Fredrik Rydin:

– Vi har inga synpunkter på att Skatteverket prövar den frågan.

5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?

Per Nyberg:

– Som delägare i en advokatbyrå som främst arbetar med stora internationella transaktioner är Skandia Livs köp av Skandia AB från Old Mutual för 22.5 miljarder kronor den mest intressanta händelsen i veckan.

Joakim Edoff:

– Internt på byrån var veckans roligaste nyhet att Setterwalls får sju nya partners 2012. Och den första kvinnliga partnern vid Göteborgskontoret. I övrigt har det varit en händelserik nyhetsvecka på samma tema som tidigare under vintern, men jag tycker nog massuttagen från Swedbank i Lettland var veckans viktigaste nyhet, då de visar på hur snabbt en fjäder kan bli en höna under rådande nervösa förhållanden i många Europeiska länder och med hjälp av dynamiken i sociala media. Det illustrerar också den allt ökande snabbhet som i många sammanhang krävs i kommunikationen.

Richard Åkerman:

– Att elementarpartikeln Higgs faktiskt verkar existera, förstås. Min senaste transaktion, Saabs förestående konkurs och Juholts fiffel, ter sig futtigt jämfört med nyckeln till universums skapelse.

Fredrik Rydin:

– Veckans nyhet är såklart att Roschier under 24 timmar, torsdag – fredag, denna vecka var med och slutförde tre av höstens största transaktioner på den nordiska marknaden för ett totalt värde av cirka 40 miljarder SEK. De aktuella affärerna är; Vattenfalls försäljning av delar av verksamheten i Finland, Cloettas samgående med Leaf och Old Mutuals försäljning av Skandia.