Det kommer troligen ingen obligationsattack från Kina mot USA. Men Peking väljer ändå att sälja amerikanska statspapper – i tystnad.
Kina säljer av amerikanska statspapper – långsamt


Kina är en erkänt stor ägare av amerikanska statsobligationer. När relationen mellan länderna nu är nära fryspunkten har det framhållits som ett potentiellt vapen i handelskriget.
Kina skulle nämligen kunna påverka såväl finansmarknaderna som USA rejält om de valde att sälja sina statsobligationer.
Missa inte: Kina öppnar för tullsamtal med USA – kräver ”uppriktighet”. Realtid
Experter är tveksamma till om de kommer att göra det – men klart är att Kina har ändrat sin strategi, skriver Financial Times.
Tilltagit sedan Trump tog över
Tidningen skriver att Xi Jinpings regim genomför stegvisa förändringar i sin hantering av valutareserven på över 3 200 miljarder dollar, där amerikanska statsobligationer historiskt har spelat en central roll.
I takt med ökade politiska spänningar med USA och växande ekonomisk osäkerhet väljer Kina nu att – i tysthet – diversifiera sina tillgångar och minska sitt beroende av dollarn.

Enligt källor nära Safe (State Administration of Foreign Exchange), som ansvarar för Kinas valutahantering, har processen med att omstrukturera tillgångsportföljen pågått i flera år.
Däremot har den intensifierats efter Donald Trumps återkomst till makten.
Den senaste händelsen var presidentens beslut att införa omfattande tullar på kinesiska varor, något som väckt farhågor om att handelskonflikten kan övergå i renodlad finansiell konfrontation.
Missa inte: Dollar-kollaps driver upp guld till galna nivåer. Dagens PS
Senaste nytt
Högre avkastning
Trots dessa risker avfärdar Safe idén om att använda sin position i den amerikanska statsobligationsmarknaden som ett politiskt vapen.
I stället föredrar man vad som internt beskrivs som en strategi av ”tengnuo” – smidig manövrering på en spänd lina. Syftet är att behålla balans mellan avkastning, säkerhet och likviditet.

Kineser om USA:s tullar: ”Vi bryr oss inte”
Knäckta kineser efter USA:s tullar? Tvärtom.
Ett konkret exempel är den ökade investeringen i så kallade agency bonds – obligationer utgivna av statligt sponsrade företag som Fannie Mae och Freddie Mac.
Dessa papper erbjuder något högre avkastning än traditionella statsobligationer men har ändå stöd från den amerikanska staten, vilket gör dem till en attraktiv kompromiss.
Ökat andelen guld
Kina har även breddat sin exponering mot andra typer av amerikanska tillgångar via sitt investeringsbolag Rosewood Investment Corp. Bland investeringarna finns kommersiella fastigheter, datacenter och privat kapital.
Missa inte: Chefsekonom: Konkurser och arbetslöshet väntar USA. Realtid
Men på senare tid har denna verksamhet trappats ned, delvis till följd av ökande politisk känslighet kring kinesiskt ägande i USA, skriver Reuters.
Samtidigt har Kina även börjat öka sin andel guld i valutareserven, enligt Bloomberg. Sedan slutet av 2022 har landets officiella guldinnehav vuxit med 18 procent och utgör nu cirka 6 procent av den totala reserven.
Orosmoln finns för Peking
Analytiker tolkar detta som en del av en bredare strategi för att minska exponeringen mot amerikanska tillgångar, särskilt i ett läge där risken för finansiella sanktioner ökar.
Ett ytterligare orosmoln för den kinesiska regeringen är möjligheten att USA i framtiden skulle kunna föreslå en ”selektiv default”, där vissa utländska investerare tvingas byta ut sina innehav mot mindre fördelaktiga obligationer i utbyte mot lättnader i tullpolitiken.
Även om detta än så länge bara är spekulationer har det lett till att både forskare och beslutsfattare i Peking bevakar fenomenet närmare.

Trump och Xi vägrar backa – vem blinkar först?
Både Donald Trump och Xi Jinping är måna om att se starka ut.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.