Isländska premiärministern Geir Haarde stödjer Kaupthings planer på att stämma brittiska regeringen. Kaupthing för samtal med brittiska advokater om en sådan stämning.
Kaupthing på väg stämma Storbritannien


Det skriver Financial Times.
Haarde anser att de brittiska myndigheternas beslut att sätta den isländska banken Kaupthings brittiska verksamhet i konkurs ledde till kollapsen av hela Kaupthing.
Peter Borsos är talesperson för Kaupthing i Sverige, och kan inte bekräfta uppgifterna.
– Jag vet inte, men det var företrädare från Kaupthing som i torsdags morse tog kontakt med isländska finansmyndigheten, säger han.
I så fall skulle det ha föranlett kollapsen.
Men det kan alltså vara en mycket djupare historia som ligger bakom, relaterat till Storbritannien.
Under söndagkvällen gick isländska premiärministern Geir Haarde enligt FT till hård attack mot brittiska regeringen, och anklagade den för att ”mobba en liten granne”.
Haarde uppger att även Island nu överväger att stämma Storbritannien med anledning av den brittiska regeringens reaktion på Islands bankkris.
Kommer Island att stämma Storbritannien?
– Det är en öppen fråga, säger Haarde enligt FT.
– De brittiska myndigheterna har sagt att de kommer att stämma oss…tja, båda länderna kan stämma om de ser fog för det.
Haarde menar att det kan vara ett ”civiliserat sätt” att hitta en lösning på dispyten – att gå till domstol.
Spänningen mellan de båda länderna eskalerade i förra veckan, efter att Storbritannien hänvisat till antiterroristlagstiftning för att tvångskonfiskera brittiska tillgångar som bedöms ha ett värde på nästan 50 miljarder kronor. De tillgångarna hörde till kollapsade isländska banken Landsbanki.
Storbritannien försatte även Kaupthing samt Kaupthing-ägda Singer & Friedlander i konkurs, och sa att Island inte skulle betala tillbaka de pengar som brittiska banksparare satt in i de kollapsade isländska bankerna.
– Att hävda att vi sprang ifrån våra åtaganden, var ogrundat. Och att reagera på det sättet…orsakade oss mer skada än nödvändigt. Det var helt oproportionerligt.
I helgen kom regeringarna i Storbritannien och Holland överens med Island om att de som satt in pengar hos Landsbankis dotterbolag Icesave, inte skulle förlora några pengar.
Island sa att holländska insättare kommer att få ut insatta pengar upp till nästan 200.000 kronor, enligt den isländska insättningsgarantin.
Men den brittiska delegationen fick bara med sig en vag principöverenskommelse om att processen med att återbetala de brittiska insättarna ska snabbas upp.
Den holländska regeringen ska låna pengar till Island för att hjälpa till att finansiera kompensationspaketet, och sedan kommer den holländska centralbanken i nästa steg att stämma av vad de holländska insättarna begär.
Samtalen mellan Island och Storbritannien kommer att fortsätta de närmaste dagarna, även om båda sidor var oklara med hur detaljerna skulle klaras ut.
I ett kortfattat gemensamt utlåtande, sa länderna att samtalen hade hållits ”i en vänligt sinnad anda”, och att ”betydande framsteg” hade gjorts.
Det nämndes dock inte att de nästan 12 miljarder kronorna som satts in i isländska banker från lokala brittiska myndigheter, poliskårer och välgörenhetsorganisationer, också har ”frusits inne” hos de tre kollapsade isländska bankerna.
Yvette Cooper på brittiska finansdepartementet sa enligt FT att den brittiska regeringen arbetar hårt för att återvinna de pengarna.
Peter Borsos betonar att det för Kaupthings verksamhet i Sverige är ”business as usual”.





