"Katastrof" med höjd moms på ljudbok

Kritiken levereras i form av ett så kallat formellt yttrande till den svenska regeringen.

– Konsekvenserna av en höjning skulle bli katastrofala. Vi skulle tvingas höja priset och en stor del av dem som i dag konsumerar ljudböcker skulle inte ha råd att göra det i samma utsträckning, säger Jonas Byström, vd för Bonnier Audio som är ett av landets största ljudboksförlag.

– Det skulle säkerligen innebära att utgivningen smalnar av, att färre titlar ges ut.

Kristina Ahlinder, direktör för Svenska förläggareföreningen (SVF) förvånas inte över EU-kritiken:

– Vi känner väl till den, säger hon.

Enligt Ahlinder är dock ljudboken bara en annan teknisk form av en bok. Hon påpekar att det i EU:s sjätte mervärdesskattedirektiv finns en lista på vad som kan ha lägre moms. I den ingår böcker och även sådant som underlättar för handikappade.

På svenska bibliotek finns talböcker för synskadade. Men det händer att synskadade vill kunna köpa böcker på samma sätt som seende och då finns ljudboken.

– Genom ljudböckerna jämställs en synhandikappad med en frisk person, resonerar Ahlinder.

Enligt Ahlinder har finansdepartementet fört fram dessa argument i en skrivelse till EU härom året.

Enligt Jonas Byström har försäljningen av ljudböcker ökat med 100 procent mellan 2002, då bokmomsen sänktes, och 2006. Han hänvisar till en Temoundersökning från november 2005 som visar att två miljoner svenskar någon gång lyssnat på en ljudbok.

– Svenskarna väljer att i allt större utsträckning konsumera litteratur genom ljudböcker i stället för tryckta böcker. De kan därmed, likväl som den tryckta boken, betraktas som en kulturprodukt och ska därför ha den lägre kulturmomsen, säger Byström.

– Syftet med sänkningen av bokmomsen var att bredda litteraturen och nå nya målgrupper, och det är precis vad vi har lyckats med.

TT