Kameror online: Axis och G4S vågar

– Vi kan leverera bilder från en brottsplats sju minuter efter att ett brott begåtts.

Det säger Christer Palmgren, grundare och ägare i Londonbaserade Nexus Telecom som enligt egna uppgifter har 118 konsulter och omsatte 87 miljoner euro 2009.

– Idag kan det ta upp till två dygn för Polisen att få bilder från en bevakningskamera. De använder ett manuellt system.

– Vi har själva utvecklat en databashanterare som vi har patent på.

– Vi har ett system som vi ska sätta igång till sommaren. Det blir ett centarliserat system för hela Sverige.

Alla som har Länsstyrelsens tillstånd att sätta upp en kamera på allmän plats kan ansluta sig för 1.500 kronor om året för att låta myndigheter och företag ta del av bilderna.

– Länspolisen i flera län väntar på att kunna använda det här, säger Christer Palmgren.

Än så länge har inga myndigheter skrivit på.

– Men flera av de större försäkringsbolagen går redan igenom avtal med oss, säger Christer Palmgren.

– Vi har just skrivit ett avtal med G4S som ska sälja tjänsten till de som äger kamerorna.

På G4S dementerar försäljningschefen Jan Axlund att han redan skulle skrivit på något ännu.

– Det här är en kontakt vi har, säger han.

– Vi har fört diskussioner. Men några avtal har vi inte skrivit.

Londonnoterade G4S är världens största säkerhetsföretag. Men Christer Palmgren har fler allierade.

– Vi har partneravtal med Axis.

Det svenska börsbolaget Axis har bland annat levererat de uppkopplade kameror som täcker hela Stockholms tunnelbana med en upplösning som kan identifiera en person i andra änden av perrongen. Dessa kameror ersätter nu successivt de suddiga bilder svenskarna är vana att se i tv-program som Efterlyst.

Brottsutredningar är bara en liten del av allt som övervakningskamerorna kan användas till.

– Jag ser kameran också som den svarta boxen i ett flygplan. Det behövs ju också bra bilder vid utredningar av incidenter på idrottsarenor och i varuhus, till exempel, säger Christer Palmgren.

– Fast vi har strukit ordet övervakning. Vi kallar det bevakning. Av situationer, inte av personer.

Själv vill han inte synas på bild.

– Vi försöker undvika att vara publika av säkerhetsskäl.

– Men vi har talat med 3600 människor i Sverige om det här. 70 procent är positiva.

När alla bilder och all film nu blir online växer behovet av att kunna hitta och identifiera människor på bilderna. Marknaden för ansiktsigenkänning kommer att explodera.

Men än så länge handlar det mer om hur konsumenterna kan använda mobilen på sociala nätverk än om hur myndigheter och företag kan använda övervakningskameror.

– Jag tycker det är mer spännande med den miljard kameror folk har i sina fickor, säger Carl Silbersky på Malmöföretaget Polar Rose som licensierar teknologi för ansiktsigenkänning.

Men vad är egentligen lagligt? Enligt Christer Palmgren har Nexus Telecom fått goda råd från Justitiedepartementets sabschef Anders Hall, från Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom, från Ulrika Herbst på Rikspolisstyrelsen, från flera länspolischefer, från Bankföreningen, från Tommy Svensson som är säkerhetschef på Svenskt Näringsliv och från Stöldskyddsföreningen.

Christer Palmgren har själv varit inblandad i en utredning som kan bli en proposition från regeringen till hösten för att träda i kraft som lag den 1 januari 2011.

– Den nya kameraövervakningslagen kan förenkla för den som har en kamera, säger han.

– Den som har Länsstyrelsens tillstånd att filma på allmän plats får också rätt att lämna ut bilder till tredje part, det vill säga till försäkringsbolag och säkerhetsbolag.