Nya siffror visar att den ryska valutareserven föll rekordmycket under Georgien-krigets första vecka, som tecken på att utländska investerare säljer tillgångar i landet.
Investerare flyr Ryssland


Det skriver Financial Times.
Kriget startade 8 augusti, och veckan därefter föll den ryska reserven för utländska valutor med 101 miljarder kronor.
– De utländska investerarnas utförsäljningar har utlösts av den politiska situationen, säger Gennady Melikyan enligt FT. Han är vice ordförande för den ryska centralbanken.
– Utlänningarna drar sig ur en del tillgångar, och aktiemarknaderna och valutakursen har lidit mest.
– Jag tror att vi har kommit nära botten nu, säger Melikyan.
Även den ryska finansministern Alexei Kudrin försöker lugna ner läget.
– Kapitalflykten har till stor del ebbat ut, och kommer mer än kompenseras av förväntade inflöden, säger han enligt FT.
Men investerarnas minskade förtroende kommer enligt FT att göra det svårare för ryska företag att låna pengar eller få nya kapitaltillskott från aktieägare.
– Marknaden är känslig för utlänningarnas kapitalflykt, säger Kingsmill Bond på investmentbanken Troika Dialogue enligt FT.
Man får gå tillbaks till rubelkrisen 1998 för att hitta ett större utflöde, med undantag av en vecka i juni 2006 då Ryssland gjorde en stor engångsutbetalning på utlandslån.
Valutautflödet är ett tecken på utländska investerares utförsäljningar, vilket även visar sig genom att de ryska finansmarknaderna har fått sig en rejäl törn.
Den ryska valutan rubeln har legat relativt stabil tack vare interventioner från den ryska centralbanken, men den ryska aktiemarknaden har fallit 6,5 procent sedan 7 augusti, och räntan på de inhemska rubelobligationerna har stigit med 1,5 procentenheter.
Det har gjort det svårare för de ryska företagen att låna pengar, eftersom investerarna kräver mycket högre obligationsränta som reflektion av den bedömda risken.
Ännu rätt så färska ryska presidenten Dmitry Medvedev är därför under ökad press från ryska företagsledare på grund av oro för att den globala kreditkrisen även ska börja kännas i Ryssland.
Små och medelstora ryska fullservicebanker kan komma att stöta på likviditetsproblem senare under innevarande år, skrev investmentbolaget Vostok Nafta i sin halvårsrapport under torsdagen.
– De rådande svårigheterna på de globala kreditmarknaderna kan komma att få en betydligt större effekt på den ryska ekonomin än en försämring i relationerna med väst, bedömer Vostok Nafta som investerar i Ryssland.
Den ryska centralbanken tycks enligt investmentbolaget trots allt vara välpositionerad för att kunna dämpa varje svårighet i banksystemet.
– Vi tror att de svårigheter som det ryska banksystemet står inför kommer att kunna hanteras av centralbanken.
Företagens finansieringsmöjligheter i Ryssland ska diskuteras på de ryska industriledarnas möte i september.
Ryska industrikoncernen Interros chef Vladimir Potanin, har klagat hos Medvedev över bristen på möjligheter att låna pengar med lång återbetalningstid. Det skrev ryska finanstidningen Vedomosti under torsdagen.
Svårigheten att ta lån har förstärkts av utlänningarnas kapitalflykt sedan Georgienkriget bröt ut.
Trots att den ryska staten har en av de starkaste finansiella ställningarna i världen, visar utvecklingen de senaste veckorna enligt FT att landet inte är immunt mot den globala marknadsstämningen, som i slutändan kan bli ett viktigt kvitto på den ryska politiska ledningens beslut.
– Överklassens miljonhövdade hydra har skickat en signal: ”Ändra på er kurs, kamrater!”, skriver Dmitry Oreshkin enligt FT. Han är en populär internetkolumnist.





