Intern strid om frihandelsavtal

Till de ivrigaste försvararna av ett avtal hör Sverige och Storbritannien.

– Vår position är istället att EU ska lyssna mindre till de länder som vill göra inskränkningar i frihandelsavtalet, säger Kajsa Olofsgård, departementsråd på Utrikesdepartementets enhet för internationell handelspolitik

Huvuddragen till ett nytt handelsavtal mellan EU och de så kallade AVS-länderna, det vill säga länder från Afrika, Västindien och Stilla havsområdet, presenterades av EU-kommissionen för ett par veckor sedan. Det nya partnerskapsavtalet, som ska ersätta det tidigare Cotonou-avtalet, innebär att EU slopar alla tullar på varor från AVS-länderna.

Några undantag finns emellertid när det gäller vissa varor. Exempelvis ska importen av socker begränsas om den överstiger vissa nivåer, och öppningen av EU: s rismarknad ska fasas ut över en tvåårsperiod istället för att slopas i ett svep.

Ändå utsätts nu EU-kommissionens skrivelse för kritik från flera EU-länder. Mesta kritiken kommer från Frankrike, som i syfte att skydda sina sockerodlare, vill begränsa importen av socker än mer.

– En implementering av avtalet innebär att en reformering av sockermarknaden äventyras, sade Frankrike i ett officiellt uttalande efter det att EU:s jordbruksministrar träffats i Bryssel.

Även andra länder är kritiska. Italien vill skydda sina risodlare, och är därför kritiskt till en öppning av ökad risimport. Andra länder, däribland Polen och Tyskland, är kritiska till delar av det föreslagna avtalet. I stort sett är det bara Sverige och Storbritannien som inte har några invändningar, och därför accepterar avtalet fullt ut.

– Vi stöder kommissionens förslag, och anser att EU måste vara beredda att öppna sina marknader helt och hållet för de här länderna, säger Kajsa Olofsgård, och menar att det också är viktigt att möjligheterna för EU-länderna att återinföra tullar och importbegränsningar begränsas.

– Vi får inte vara rädda att AVS-länderna lyckas för bra, säger hon.

Det föreslagna avtalet har också mötts av kritik från företrädare för vissa utvecklingsländer, och främst från olika grupper i väst, som motsätter sig EU:s krav på större access till AVS-ländernas marknader när det gäller investeringar.

Målet är att själva förhandlingarna mellan EU och AVS-länderna ska vara klara senast före årsskiftet.