"Inte så illa som det ser ut"

Enligt fondanalysföretaget Morningstars hemsida finns det i dagsläget 89 aktiefonder med inriktning på svenska aktier.

I snitt har fonderna haft en värdeökning med 9 procent hittills i år.

55 av fonderna har gått bättre än snittökningen, medan 34 fonder har gått sämre.

Bäst av alla har fonden Eldsjäl Sverigefond Inc gått med en värdeökning på 12 procent.

Och sämst har det gått för Utdelningsfonden Särimner med en värdeökning på 0,5 procent enligt Morningstar.

(Fotnot: Särimner hade en värdeökning på 0,5 procent till och med juli 2012. Till och med augusti 2012 är värdeökningen 1 procent.)

Realtid.se får tag på Särimners förvaltare Stefan Ahlfeldt.

Han pekar för det första på att Särimner gått dåligt hittills i år, men om man exempelvis ser på utvecklingen de senaste sex månaderna så ser det klart bättre ut.

– Den tidsperiod du valt för artikeln är ju lite tråkig för just Särimner. Jag gjorde en sökning på Morningstar på utvecklingen under de senaste sex månaderna och då låg Särimner istället åtta, det vill säga bland de tio bästa Sverigefonderna.

Enligt Ahlfeldt är fonden inte jämförbar med vanliga svenska aktiefonder, eftersom Särimners inriktning är en så kallad ”covered call-strategi”.

Det innebär att fonden utfärdar köpoptioner kopplade till aktier i fondens portfölj, och för det erhåller fonden intäkter i form av optionspremier.

Sådana intäkter kan uppgå till så mycket som 8 procent per år av hela portföljvärdet, vilket alltså i sig är en god ränta.

Därutöver erhåller Särimner aktieutdelningar från bolagen i portföljen, och utdelningarna kan uppgå till 2-3 procent per år av portföljvärdet.

Totalt kan det alltså bli 10-11 procent per år i ”ränta” på Särimners aktieportfölj.

Av den räntan har Särimner sagt att utdelningen till fondandelsägarna ska uppgå till minst 6 procent per år. Det är därför fonden officiellt heter ”Utdelningsfonden Särimner”.

Särimner tar ut en årlig avgift på 1,6 procent av fondkapitalet, men de 6 procenten i årsutdelning är efter avdrag för fondavgiften. (Ovannämnda värdeökning på 1 procent för Särimner till och med augusti 2012 är justerat för utdelningen, det vill säga utdelningen på cirka 6 procent av fondvärdet är återlagd för jämförbarhet med andra fonders värdeutveckling.)

Baksidan av myntet med att ha en covered call-strategi är att det begränsar den potentiella värdeökningen i aktieportföljen – åtminstone tillfälligt, eftersom effekten av en börsuppgång blir att köparna utnyttjar de optioner som Särimner utfärdar.

Det gör att att Särimner har en sämre värdeökning än vanliga Sverigefonder när börsen går upp.

Å andra sidan innebär covered call-strategin att värdenedgången i Särimners aktieportfölj begränsas vid allmän börsnedgång tack vare de erhållna optionspremierna på cirka 8 procent per år av portföljvärdet.

Exempelvis var det en kraftig börsuppgång på 25 procent under några månader från slutet av november 2011 till mitten av februari 2012.

– Det var en ganska extrem börsuppgång under kort tid. Under sådana perioder hänger Särimner inte alls med i den allmänna börsutvecklingen, men det tar vi igen under andra perioder då börsen inte går lika bra, säger Ahlfeldt.

Han anser därför att man bör utvärdera Särimners utveckling över längre tidsperioder såsom 24 månader för att kunna bedöma om fonden går bra eller dåligt.

– Så är det egentligen med aktieinvesteringar generellt. Man bör inte spara i aktier om man har en placeringshorisont som är kortare än 24 månader.

Enligt Ahlfeldt har Särimner ett totalt förvaltat kapital på 8-9 miljoner kronor.

Och ni vill att fler ska investera i Särimner så att det förvaltade kapitalet ökar?

– Ja, absolut, säger Ahlfeldt.

Är inte 1,6 procent en ganska hög fondavgift?

– Det går alltid att diskutera. Vår förhoppning är att fonden växer sig större så att vi kan sänka avgiften.

Särimner har varit igång sedan början av 2010.

Sedan dess har fonden två gånger gett en utdelning på 6% av fondvärdet.

I övrigt ligger själva fondvärdet ungefär oförändrat sedan fondstarten.

Sensor Fonder har i övrigt bara en annan fond.

Det är blandfonden Sensor Sverige Select.

Det var Stefan Olofsson och Ulf Öster som från början förvaltade en blandfond som ingick i bolaget Mikael Östlund och då hette Mikael Östlund Sverigefond.

Den fonden utvecklades bra även om bolaget Mikael Östlund fick interna problem.

Olofsson och Öster beslåt sig då starta egen fondförvaltning av en liknande fond, vilket då blev Sensor Sverige Select som kom igång i slutet av år 2009 (en månad innan Särimner.

– Hittills i år har Sensor Sverige Select haft en värdeökning med 11 procent vilket är bäst av alla blandfonder, säger Ahlfeldt.

Fondanalysföretaget delar upp blandfonderna i tre kategorier, varav Sensor Sverige Select hör till den kategorin som får ändra vilken andel av portföljen som ska utgöras av aktier respektive räntepapper.

– Men Sensor Sverige Select ligger etta hittills i år bland alla blandfonder i de tre kategorierna enligt Morningstar.

Det var bland andra Ahlfeldt själv som tillsammans med Olofsson och Öster startade fondbolaget Sensor Fonder.

Ahlfeldt som nu är 33 år har jobbat med kapitalförvaltning sedan år 2003 då han började på firman G&W Kapitalförvaltning.

Utöver Ahlfeldt, Olofsson och Öster är Stefan Günther och Claes Trozelli delägare i Sensor Fonder.

Det är de fem plus två externa ägare som äger fondbolaget.

Olofsson är vd, Ahlfeldt vice vd och Trozelli marknadschef. Öster och Günther är ”strategiska rådgivare”.

Günther har bland annat bakgrund på Föreningsbanken som numera ingår i Swedbank.

Vad har ni för vision för Sensor Fonder framöver?

– Det borde finnas utrymme för olika sparprodukter tycker vi.

– Fondmarknaden är ganska dominerad av de stora bolagen, framför allt storbankerna, så vår förhoppning är att på sikt ta en liten del av den totala svenska sparmarknaden och försöka få fram sparprodukter för att uppnå det.

Vilken andel av sparmarknaden siktar ni på att ta?

– Det är väldigt svårt att säga. Det är en stor marknad samtidigt som vi är små, så vi kan väl bara svara för en försumbar del av marknaden som helhet.

Vad har ni för konkurrensfördelar?

– I dagsläget tycker vi att vi har två ganska unika fonder. Särimner är en fond för kunder som vill ha en lite stabilare avkastning och högre utdelning, medan Sensor Sverige Select är en blandfond som kan variera andelen aktier respektive räntepapper.

– Om förvaltarna är pessimistiska om börsen så kan de minska andelen aktier, och om de är optimistiska så kan de öka andelen aktier. Det är lite mer flexibelt ungefär som privata förmögenhetsförvaltare gör för större kunder.

Sensor Fonders fonder kan exempelvis köpas om man är kund hos aktiemäklarfirmorna Avanza och Nordnet.

Vad gäller Särimner så erhåller den som nämnt cirka 8 procent per år i intäkter från covered call-strategin och 2-3 procent i aktieutdelningar.

Fondens själva aktieportfölj är i grunden ganska lik sammansättningen i Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 för de 30 mest handlade aktierna på börsen.

– Särimners aktieportfölj är inte identisk med OMXS30-index, men den innebär inga stora avvikelser heller.

– Det är exempelvis inte så att vi plötsligt väljer att bara äga bankaktier eller så. Portföljen är alltid ganska lik indexet.

De små avvikelser det kan vara, är exempelvis som nu då Särimner har en viss övervikt i aktier i industriföretag.

– Sådana aktier har backat för mycket anser vi.

Men det är bara en liten övervikt på 0,5 procent.

I övrigt äger Särimner bara aktier där det finns standardiserade optioner som handlas.

Det gör exempelvis att fonden inte äger några aktier i fastighetsbolag.

Och det gör även att Särimner har undervikt i bankaktier eftersom bank- och fastighetsbolag betraktas som en branschkategori.

Realtid.se pratade i förra veckan med aktiemäklarfirman Nordnets nyanställda aktiestrateg Per Hansen, som varnade för dålig konjunktur under flera kvartal framöver.

Det kan tänkas leda till en dålig kursutveckling för aktier i industriföretag framöver.

– Visst kan Per Hansen få rätt, men vi för vår del är svagt optimistiska.

– Vi tror inte att världen kommer att gå under, även om det kan bli lite skakigt och säkert komma en del dåliga nyheter om Europa. Dessutom kan det amerikanska presidentvalet röra till det i höst, samt att det kan bli avmattning i Kina.

– Men vi tror inte på någon stor börsnedgång framöver.

– Och ser man på vad bolagen tjänar och hur deras aktier värderas, tycker vi att man nu bör ha en viss övervikt i portföljen av aktier i industriföretag.

– Vi förnekar inte att det finns risker, men så är det alltid med aktieinvesteringar generellt.

Som exempel på industriföretag som Ahlfeldt gillar finns Atlas Copco.

– Vi vet inte om det finns risk för en konjunkturförsämring framöver, men under den förra finanskrisen klarade sig Atlas Copco extremt bra vad gäller sin förmåga att hålla uppe vinstmarginalen. Det känns som ett väldigt bra bolag att ha i portföljen om konjunkturen försämras.

Fondbolaget Solidar Fonders aktiefond Systematiska Covered Call är en annan fond med liknande inriktning som Särimner.

Och Systematiska Covered Call har haft en bättre utveckling i år med en värdeökning på 3 procent jämfört med bara 0,5 procent för Särimner.

– Systematiska Covered Call är en annan fond som liknar Särimner, men jag kan inte den i detalj, säger Ahlfeldt.

Det har varit väldigt få insättningar eller uttag av kapital i Särimner sedan fonden startade.

– I princip består fonden idag av samma kapital som sattes in i samband med att fonden startade.

Är det någon speciell investerare som har investerat mycket i Särimner?

– Det är ett antal investerare. Det är inte jättemånga utan en dryg handfull personer.

Tjänar Sensor Fonder mycket pengar?

– Nej, det är inte så lukrativt ännu i och med att vi är så små.