"Inte för långtgående slutsatser"

Jonas Ebbesson, dekan för Juridiska fakulteten vid Stockholmsuniversitet, går till motangrepp på Högskoleverkets i ett färskt nyhetsbrev från Juridicum som helt behandlar verkets utvärdering av utbildningen som presenterades i början av september.

Jonas Ebbesson uppger att HSV:s kritik är oproportionerlig. Han pekar framförallt på att HSV lagt för stor vikt vid granskningen av 24 uppsatser när man kommit fram till sin bedömning att utbildningen har ”bristande kvalitet”.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg, som även är styrelseledamot i Stockholms universitet, håller med och uppger att hon tvivlar på att resultatet från examensuppsatserna är signifikant för en hel utbildning, enligt nyhetsbrevet.

Men HSV ger nu svar på tal.

– Jag tycker inte att vi har dragit för långtgående slutsatser utifrån de självständiga arbetena. Det är ett av flera bedömningsunderlag, säger Maria Sundkvist som är chef för utvärderingsavdelningen på HSV.

– Man kan inte utifrån de självständiga arbetena se om en jurist kan allt som krävs för att hon/han ska få en juristexamen. Däremot kan man exempelvis se om studenten har specialistkunskaper inom en liten del i det första examensmålet som handlar om kunskaper inom området. Där gäller det att dels lägga dessa arbeten vid sidan av varandra och se att det finns en bredd på dessa 24 arbeten.

Förutom examensarbetena genomfördes intervjuer med studenter och representanter för lärosätena för att få veta om studenterna når de mål som de ska. Maria Sundkvist uppger att HSV även tittat mycket på självvärderingarna där lärosätet beskriver och bevisar studenternas måluppfyllelse.

– Det vi ska utvärdera är om studenterna faktiskt kan det som de ska kunna när de tar examen och när det gäller fallet Stockholm där säger Stockholm själv att vi har rätt. Att de har brister men att det ändå är en bra utbildning. Jag är övertygad om att de kommer till rätta med dessa brister.

Den enda bristen hon själv kan se i utvärderingen är att man vill utvärdera för framtiden för att de kommande studenterna ska få så bra utbildning som möjligt men att man måste använda dåtiden eftersom det är det enda underlag som finns.

– Vi måste använda de självständiga arbeten som redan är skrivna och lärosätena kan bara beskriva och bevisa studenters resultat. Då hamnar vi där att vi bedömer hur det var fast vi vill uttala oss om samtiden och gärna om framtiden. Men samtidigt tror jag att vi alla är överens om att utbildningen ska leda till att man har de kunskaper, färdigheter och förmågor som är beslutade om på en nationell nivå. Vi tittar alltså inte på själva utbildningen utan på resultatet av den.

SU:s Jonas Ebbesson kritiserar även hur HSV kommunicerar sin kritik och slutsats. Han menar att slutsatserna presenteras närmast som konsumentinformation, inte som vägledning och styrning för lärosätena.

– Där har vi mycket medvetet valt att lägga ut själva beslutet och inte formulerat om det . Där vet jag att han inte är ensam om att ogilla att vi använt oss av ordet bristande kvalitet. Man ska inte vara expert för att läsa våra beslut. Vi har därför försökt att skriva dem så att allmänheten förstår. Vi förklarar också vad bristande kvalitet betyder, att studenterna inte har nått ett eller fler mål, och då får lärosätet ett år på sig att komma till rätta med problemen. Vi har i uppdrag att kommunicera till en allmänhet och inte bara till lärosätet. Det finns ett allmänintresse i detta, säger Maria Sundkvist

Här kan ni läsa Juridicums nyhetsbrev i dess helhet.

Här kan ni läsa Högskoleverkets kvalitetsutvärdering i sin helhet.