Inflationen vänder trenden – är Riksbanken på väg att svänga?

Dollarns fall påverkar

Bakom kulisserna finns flera faktorer som bidrar till den lugnare prisutvecklingen.

Oljepriset har rasat från 75 dollar per fat i början av april till runt 60 dollar i dag. Världsbankens råvaruprognos visar att nästan alla priskurvor pekar nedåt.

Läs även: Analytikern: Detta blir Erik Thedéens nästa drag. E55

Samtidigt har dollarn fallit kraftigt mot kronan, från över 11 kronor i vintras till under 10 kronor nu.

”Det gör många av de varor som Sverige hämtar på världsmarknaden ännu billigare eftersom många saker – inte bara oljan – prissätts och faktureras i dollar”, förklarar Dagens Nyheters ekonomikommentator Carl Johan von Seth.

”Riksbanken i vänteläge”

Handelskonflikten mellan USA och Kina kastar dock en skugga över framtidsutsikterna.

Flera ekonomer pekar på att effekten kan bli övervägande deflationistisk för Sverige och Europa.

”Globalt handelskrig innebär mer deflationistiska än inflationistiska inslag för EU/Sverige. Oro, starkare SEK & lägre energipriser bör bromsa matpriser. Riksbank kan/bör sänka; är i vänteläge”, skriver SEB:s (börskurs SEB) seniora ekonom Robert Bergqvist på X.

Rörlig ränta lockar – men stabilitet kan vara värt mer

Över 70 procent av de nya bolånen har rörlig ränta – den högsta andelen hittills.

Överdriven inflationsrisk?

Samtidigt visar det sig att Riksbankens metoder för att mäta inflationen kan ha spelat dem ett spratt.

Dagens Industri rapporterar att ordet ”korgeffekt” förekommer hela nio gånger på de 19 protokollsidor som summerar Riksbankens marsmöte.

Korgeffekten handlar om hur årets förändringar i den varukorg SCB använder för att mäta inflationen kan ha drivit upp konstgjort höga inflationsutfall.

Missa inte: Tvära kast: Vad händer egentligen med räntan 2025? E55

När man istället använder ECB:s favoritmått HIKP, som utformats för jämförelser mellan länder och saknar denna korgeffekt, framträder en annan bild.

Sveriges inflationstakt enligt detta mått var i mars 2,2 procent, klart lägre än euroområdets 2,4 procent och Tysklands 2,8 procent.

Marknaden räknar med sänkning

Reaktionen på finansmarknaden lät inte vänta på sig. Kronan – som varit den starkaste valutan i G10-gruppen i år – försvagades omedelbart efter beskedet.

Enligt Bloomberg ser traders nu 58 procents sannolikhet för en kvarts procentenhets räntesänkning redan vid junimötet.

Riksbankens dollarmiss – miljarder upp i rök

Skulle stärka Sveriges finansiella beredskap – men blev ett dyrt misstag.

”Vid 3,1 procent är kärninflationen lite för hög för bekvämlighet, men det skulle förmodligen vara i Riksbankens intresse att se förbi den förhöjda punktinflationen”, säger Swedbanks (börskurs Swedbank) ekonom Carl Nilsson till Bloomberg.

Hans prognos: räntesänkningar både i juni och september.

Uppmaningen: Sänk nu

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg går längre och argumenterar för att Riksbanken omedelbart bör återuppta räntesänkningarna.

”Sedan ett tag tillbaka pekar det mesta på att vi är på väg åt fel håll. Att hushållen är så pessimistiska är illavarslande eftersom det så kallade konsumentförtroendet brukar signalera vart konsumtionen är på väg”, säger hon i ett pressmeddelande.

Läs även: Riksbanken säger nej till bitcoin. E55

När Riksbanken på torsdagen presenterar sitt räntebesked väntas en oförändrad styrränta på 2,25 procent, men dörren kan öppnas på glänt för en sänkning redan i juni.

Medan inflationsrapporter vanligen bjuder på dramatiska rubriker, är det denna gång avsaknaden av dramatik som ger störst effekt för svensk ekonomi.

Riksbankens räntebesked: “Har aldrig varit svårare att förutse”

Dagens PS krönikör Viggo Cavling har träffat två professorer i nationalekonomi på krogen.