Industrin bromsar in

Det visar mars månads inköpschefsindex, som föll till 60,6 från 63,1 månaden före.

”Det innebär att aktiviteten i svensk industri har dämpats”, skriver Swedbank och Silf, som varje månad tar fram inköpschefsindex, i ett pressmeddelande.

Men fortfarande är siffran, som ska spegla industrikonjunkturens utveckling, kvar i den övre delen av det som ekonomerna kallar ”tillväxtzonen”, påpekar de. Och ser man till hela första kvartalet är det snarare tal om en stabilisering av industrikonjunkturen än en nedgång.

Samtliga delkomponenter som ingår i inköpschefsindex gick tillbaka i mars.

Ökningen i antalet nya order dämpades, både från hemma- och exportmarknaden. Delindexet för företagens produktion rasade från 67,3 till 60,9, och stod därmed för det största negativa bidraget till totalsiffran. Leveranstiderna sjunker, vilket tyder på ett lägre efterfrågetryck.

Men det finns ljuspunkter. Även om produktionsplanerna för det närmaste halvåret har skruvats ned något har industriföretagen en fortsatt optimistisk syn på den framtida konjunkturutvecklingen.

Jobben fortsätter också att komma i industrin, om än inte i samma höga takt som under årets början.

Kanske oroas någon av att indexet för rå- och insatsvarupriser steg kraftigt i mars, bland annat till följd av högre priser på olja och metaller. Men, lugnar Swedbank och Silf, det är långt kvar till de höga indexnivåer som rådde i augusti förra året.

Även i eurozonen tycks industrikonjunkturen mattas av. Inköpschefsindex för EMU-länderna föll i mars till 55,4, från 55,6 månaden före. Det är en lägsta nivån på ett drygt år.