Här är branscherna som tar smällen

Det uppger aktieanalytikern Per Lindberg på amerikanska MF Globals Londonkontor.

– Just nu är det ungefär som att det brinner i ett hus och brandkåren kommer. Sedan stannar de utanför och bråkar om hur de ska gå in, säger han.

Om botten är nådd på börsen beror alltså till stor del av det fortsatta händelseförloppet i USA.

– Kommer det besked klockan 14 att man har närmat sig en lösning med ett finansiellt räddningspaket kommer börskurserna förmodligen gå upp, om det blir lugnande besked som är trovärdiga.

– Blir det ytterligare förseningar eller förlamande förhandlingar, så kan oron däremot ytterligare stiga.

Ju längre tid det här tar, desto mer kommer det att skada systemet. Sänkta värden kräver större nedskrivningar och krav på kostnadsminskningar.

Alla ”problemlån” i USA håller på att köpas ut från bankerna av amerikanska staten. Det är lån där låntagarna inte kan betala räntor och amorteringar som överenskommet.

– Det är precis som i Sverige på 90-talet. Man vill ta bort oroshärdarna.

Syftet är att återskapa förtroendet mellan bankerna så att de återigen börjar våga låna ut pengar till varandra, och i nästa steg till riktiga företag.

Amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac håller på att förstatligas, samtidigt som jättarna bland affärsbankerna – JP Morgan och Citigroup – köper många av de plågade affärsbankerna som Washington Mutual och Wachovia.

– Den gemensamma nämnaren är att man suger upp det svåra i något större. Allt det här är ett led i reningsprocessen, säger Lindberg.

Det värsta är att han räknar med att det kommer att komma mycket mer av liknande företeelser i Europa.

– Huspriserna i Europa ligger betydligt högre än i USA, säger Lindberg och pekar på husprisnivåerna i relation till invånarnas disponibla inkomst.

Trots att England och USA har ungefär samma BNP per person, så ligger huspriserna i England ungefär dubbelt så högt i relation till BNP per person som är ett mått på inkomsten per person.

Å andra sidan har invånarna i Europa inte tagit lika mycket bostadslån som i USA.

Lindberg bedömer att huspriserna har fallit tillräckligt nu i USA.

– Och så länge det inte är något prisfall kan ingen göra ytterligare ”reella” förluster på det.

– Det är inte som andra världskriget att husen förintades. I det här fallet står husen faktiskt kvar.

Däremot har banker och andra finansföretag i stor utsträckning skapat komplicerade finansiella värdepapper som i grunden bygger på huspriserna.

– Men förlusterna på sådana värdepapper beror i så fall snarare på att dessa värdepapper är så komplicerade att folk i finansbranschen inte vet hur de ska värderas. Det är snarare ett kompetens- och systemfel.

Systemfelet innebär att myndigheter som centralbankerna har tillåtit detta. Det enklaste är att man bara tillåter en bank att låna ut pengar till en husköpare med säkerhet i huset, och förbjuder möjligheten för bankerna att sälja dessa lån till andra och göra komplicerade värdepapper av det.

Lindberg räknar alltså med någon form av lugnande besked från offentliga företrädare i USA innan börsen öppnar där klockan 14.30 svensk tid.

– Det är av den enkla anledningen att så har de gjort nu varje dag i tre veckors tid.

När amerikanska investmentbankerna Lehman Brothers och Merrill Lynch kollapsade den 15 september, gick både amerikanska centralbankschefen Ben Bernanke och amerikanska finansministern Hank Paulson ut för att lugna folk. Paulson intygade att amerikanska folket kan ha fullt förtroende för det amerikanska banksystemet.

Sedan dess har situationen allvarligt förvärrats med oro kring finansföretagen AIG, Goldman Sachs, Morgan Stanley, Wachovia och Washington Mutual.

– Under måndagen nådde oron extrema nivåer, så därför är nya utspel från amerikanska företrädare att vänta idag, säger Lindberg.

– När folk har panik vill man dämpa den extrema oron genom att säga något lugnande.

Sedan dess den 15 september har USA-företrädare gjort uttalanden nästan varje dag om den amerikanska ekonomin och bankerna. Det har varit Paulson själv eller senatorer som pratat.

Och läget kanske är ännu allvarligare i Europa än i USA.

Enligt vad Realtid.se erfar från annat håll styrde den kraschade belgiska banken Fortis över tillgångar bokförda till ett högre värde än hela Belgiens BNP, och Deutsche Bank har en balansräkning som är 60 procent av hela Tysklands BNP.

Fortis var tillsammans med skotska banken RBS med och köpte ut holländska banken ABN Amro. Fortis tog stora lån i samband med det och hamnade därför i kris.

Problemet i USA är att banker som den kraschade Lehman gjorde förluster på nästan 800 miljarder kronor på obligationer. Där är det knepigt för konkursförvaltare att över huvud taget reda ut vem som äger vad.

– Det är inte som i Sverige i början på 90-talet då Gotabanken och Nordbanken åtminstone visste vilka hus de ägde och vilka som inte kunde betala sina lån.

Men i framför allt USA har finansföretagen skapat komplicerade värdepapper som gör att det är svårt att veta vem som äger vad.

– Konstruktionerna är så komplexa att bankerna själva inte har förstått riskerna. Det kommer att ta år för Lehmans konkursförvaltare att förstå vad det är för tillgångar som finns i konkursboet.

Andra källor Realtid.se varit i kontakt indikerar med önskvärd tydlighet att skälet till de komplexa värdepapprena har varit att underlätta för bankerna att lura investerare.

Ett mer vardagligt exempel som många läsare kanske kommit kontakt med är så kallade indexobligationer. Ingen behöver indexobligationerna, för man kan precis lika lätt skapa egna indexobligationer genom att köpa en obligation och en option var för sig.

Men bankerna tjänar ändå avgifter på 7-8 procent på indexobligationerna. En rimlig nivå skulle kanske snarare vara 0,2 procent.

Det är just genom att skapa sådana svårbegripliga instrument som indexobligationer som bankerna kan ta ut orimliga avgifter, eftersom investerarna inte förstår det.

Huvuden har redan börjat rulla bland bankernas vd:ar såsom schweiziska banken UBS och amerikanska banken Citigroup.

Jamie Dimon på amerikanska banken JP Morgan är ett av undantagen bland vd:arna och sitter kvar på sitt jobb, liksom Lloyd Blankfein på Goldman Sachs och John Mack på Morgan Stanley.

I finanscentrat London City finns enligt Lindberg en stigande oro bland folk.

– Folk är oroliga över finansföretagens lönsamhet i City. Aktiehandeln minskar och antalet företagsköp där bankerna är rådgivare minskar också. Fonderna har dålig avkastning och är livrädda för att investerarna tar ut sina pengar.

Enligt en annan källa är hedgefonder och riskkapitalfonder två krisområden.

– De kommer att bli nästa stora härdsmälta. Hedgefonderna faller ihop som korthus och riskkapitalbolagen är inte kompetenta att driva de företag de har köpt, säger källan.

– Riskkapitalbolagen har spänt bågen ordentligt, och då kommer den också att brista.

Riskkapitalbolagen har ofta lånat mycket pengar i samband med att de gjort sina företagsköp.

Lindberg bevakar telekombranschen, och han befarar att finansoron kommer att leda till att det även blir försämringar för telekombranschen på kort sikt.

– Telekomoperatörerna blir oroliga för sin finansiella situation, och minskar beställningarna från telekomleverantörer. Det kommer att märkas från senare delen av september.

– Det är ungefär som när det blir en jordbävning i Kina. Då ligger man också lågt med beställningar ett tag.

Är det inte tvärtom så att folk pratar mer i telefon när det blir kriser?

– Jo, förmodligen. Men operatörerna får inte lika stor lust att ge mobiltelefonikunderna rabatter på mobiltelefoner, och operatörerna blir inte lika sugna att investera i telekomutrustning.

Samtidigt skapar tillfälliga investeringsstopp hos operatörerna ett uppdämt behov.

– Om man inte reparerar bilen på två år måste ev byta hela motorn år tre. Det är inte annorlunda för en operatör, säger Lindberg vilket Ericsson och andra telekomleverantörer upptäckte i samband med uppgången i branschen åren 2004 och 2005.

Hur som helst kommer det enligt Lindberg tveklöst att bli minskad försäljning och vinster i telekombranschen i närtid, det vill säga en minskning jämfört med plan. Företag som Apple och Rim lär dock fortfarande växa även om det blir lägre tillväxt än väntat.

Telekombranschens operatörer i Amerika och Europa står trots allt för över 3 procent av BNP, och påverkas därför också av svängningar i konjunkturen.

– Men det är såklart värre för lastbilstillverkare och personbilstillverkare, säger Lindberg och pekar på den låga dollarn, det höga oljepriset, det höga stålpriset, sämre konjunktur och sämre möjligheter för bilköpare att finansiera köpet med lån.

Är det inte ett långsiktigt bra köptillfälle av aktier nu?

– Själv har jag nästan bara säljrekommendationer eller neutrala rekommendationer på de aktier jag bevakar, och har den senaste tiden nedjusterat vinstprognoserna överlag på grund av att oron nyligen förstärkts för de företag jag bevakar, säger Lindberg.

Lindberg bevakar åtta stora kraftfulla aktörer inom ”communications equipment”, och har en övervägande negativ syn på dem med fem säljrekommendationer, en neutral rekommendation, och två köprekommendationer.

Han har säljrekommendation på Nokia, Rim, Apple, Cisco och Qualcomm. Han har neutral rekommendation på Alcatel-Lucent. På Ericsson har han köprekommendation, och även Motorola.