Handelsbanken tänker inte släppa ifrån sig positionen som marknadsledare på börshandlade fonder - en position som HQ Bank vill ta över.
Handelsbanken slår tillbaka mot HQ Bank


Realtid.se rings upp av Henrik Norén som är chef för Handelsbankens dotterbolag Xact och har hand om bankens börshandlade fonder – så kallade ”ETF:er” (Exchange Traded Funds).
Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.
Han vill protestera mot förra veckans artikel om HQ Banks offensiva planer, där Handelsbanken uppgavs ha 5-6 olika ETF-fonder med ett förvaltat kapital på 5-6 miljarder kronor.
– Var kommer
de uppgifterna ifrån? undrar han.
Handelsbanken är enligt Norén betydligt större än så på området.
– Vi har 10 ETF:er med ett kapital på 18 miljarder kronor.
Vad anser du om att HQ Bank säger att de har som mål att bli ledande på ETF:er i Sverige, vilket ni på Handelsbanken nu är ledande på?
– Jag kan inte uttala mig om vad HQ Bank har för planer.
– Jag kan bara prata om vår affär.
– Och vi är en aktör som har funnits på banan länge inom det här området.
– Bolaget Xact har funnits sedan år 2000, och många vet vad vi går för.
– Vi märker ett jättestort intresse för våra ETF:er.
– Och det är klart att vi kommer att lansera många fler ETF:er framöver.
Så det blir inte lätt för någon att ta ner er från ledningspositionen?
– Det tror jag kanske inte.
– Vi är dedikerade, och tänker definitivt satsa på det här framöver.
– Självklart har vi ett bra utgångsläge, och all anledning att se positivt på framtiden.
ETF:er har blivit en ny ”hajp” på finansmarknaden. Kapitalinflödet till sådana fonder i exempelvis USA är enligt HQ många gånger större än i vanliga fonder.
Fördelen med en ETF är att den kan köpas och säljas under börsens öppettider, medan vanliga fonder normalt sett bara kan köpas och säljas en gång om dagen utan att man ens vet fondandelskursen i förväg.
HQ Bank lanserar nu på onsdag sina två första ETF:er, och har som mål att inom 1-2 år ha lanserat 30-40 sådana fonder relaterade till olika tillgångsslag såsom aktier, räntor, valutor och råvaror.
– Vi har som ambition att ta en ledande position inom området, sa HQ Banks vd Mikael König i ett pressmeddelande.
Han har sagt till Realtid.se att Handelsbanken är ledande på området i dagsläget, och att det i praktiken bara finns Handelsbanken som konkurrent här.
Här är de 10 ETF:er som Handelsbanken hittills har lanserat via Xact:
1) Xact Bull: Värdet förändras i samma riktning som börsens index OMXS30 som omfattar börsens 30 mest omsatta aktier. Xact Bull rör sig 1,5 gånger mer än indexet, så om indexet stiger med 1 procent så ökar Xact Bull i värde med 1,5 procent. Xact Bull är därför för dem som tror på börsuppgång.
2) Xact Bear: Kopplat till OMXS30-indexet som Xact Bull fast i motsatt riktning. Minskar indexet med 1 procent så ökar Xact Bear i värde med 1,5 procent. Xact Bear är därför för dem som tror på börsnedgång.
3) Xact OMXS30: Rör sig som OMXS30.
4) Xact OMXSB: Rör sig som börsens index OMXSB som omfattar de 90 mest omsatta aktierna på börsen. Det är alltså ett bredare index som förutom storbolagen även innehåller en del medelstora bolag.
5) Xact OMX Nordic 30: Rör sig som börsens index OMX Nordic 30 över de 30 mest omsatta aktierna i Norden.
6) Xact F Sweden: Följer ett börsindex som innehåller de 100 bolag som har mest kassaflöde, omsättning, utdelning och eget kapital.
7) Xact F Euro: Som Xact F Sweden, fast med 11 euroländers 300 bolag som har mest kassaflöde, omsättning, utdelning och eget kapital.
8) Xact Derivat Bull: Som Xact Bull fast för norska aktier.
9) Xact Derivat Bear: Som Xact Bear fast för norska aktier.
10) Xact OBX: Som Xact OMXS30 fast för norska aktier.
– Framför allt Xact Bull och Xact Bear är väldigt populära, säger Norén.
– Xact OMXS30 är också väldigt populär.
Det är mest stora institutioner som handlar med Handelsbankens ETF:er.
– Det är inte så mycket privatpersoner.
Undantagen är just Xact Bull och Bear där det är mer av en blandning.
– Där har vi både stora aktörer och även småsparare som investerar i dem.
HQ Banks två första ETF:er ”Double Long och ”Double Short” rör sig med +2 procent respektive -2 procent, om OMXS30-indexet förändras med +1 procent.
Det är alltså ännu mer hävstång än Handelsbankens ETF:er Xact Bull och Bear som rör sig med +1,5 respektive -1,5 procent, när OMXS30 förändras med +1 procent.
Men Norén anser inte att det nödvändigtvis borde vara mer hävstång i Xact Bull och Bear.
Handelsbanken har relativt nyligen lanserat nya så kallade certifikat som rör sig +/-2 procent och +/-3 procent, vid en förändring med +1 procent i OMXS30.
– Därmed täcker vi in hela paletten, säger Norén.
Certifikaten är inga ETF:er och handlas alltså inte på börsen, men kan också handlas när börsen är öppen med låga skillnader mellan köp- och säljkurser.
Xacts två så kallade ”fundamentalfonder” Xact F Sweden och F Euro kommer att upphöra.
– De har haft en väldigt bra utveckling, men investerarna har inte riktigt hittat dem så det är inte speciellt mycket förvaltat kapital i dem.
– Men vi kommer i stället att lansera nya ETF:er som vi tror mer på.
– Vi ser att det är väldigt populärt med hävstångsfonder, så det kommer vi att utveckla.
– Vi kommer även att bredda sortimentet till vanliga index-ETF:er utan hävstång, fast för andra länders börsindex.
Som vilka länder?
– De stora marknader som ligger nära till hands är Europa och USA.
Inte typ Ryssland och Kina?
– Det utesluter vi inte.
Medan HQ Banks vd Mikael König lovar lansera 30-40 ETF:er inom 1-2 år, vill Xact-chefen inte ge några sådana löften.
– Vi vill inte binda oss vid antal eller så.
– Men vi följer hela tiden utvecklingen, och det finns inga begränsningar för hur många vi kan lansera.
– Vi kommer definitivt att lansera många fler ETF:er framöver.
– Men exakt hur många får vi se.
König var i torsdags vag om vilka avgifter som HQ Bank kommer att ta ut från sina ETF:ers förvaltade kapital per år, och vilken maximal tillåten skillnad (”spread”) mellan ETF:ernas köp- och säljkurser det kommer vara.
König kunde bara sträcka sig till att det kommer att vara ”marknadsmässigt”.
Norén berättar dock att Handelsbanken för närvarande tar ut en avgift på 0,3 procent per år av det kapital som finns i Xact OMXS30 till exempel.
Är det inte högt när det finns andra indexfonder som tar ut en årsavgift på 0,1 procent?
– Aaa, jag vet inte.
– Vi tycker att 0,3 procent är ganska lågt jämfört med många andra indexfonder på marknaden.
Vilka då andra indexfonder?
– Det har jag inte i huvudet, men många har en årsavgift på 0,6 procent.
Sedan finns det indexfonder som Avanza Zero som inte tar ut någon årsavgift alls.
– Men skillnaden är att Xact OMXS30 handlas på börsen.
– Vi upplever att det innebär ett mervärde som investerarna nog är redo att betala för, så att de kan sälja fondandelarna när de vill under börsdagen.
Särskilt professionella investerare tycker det är viktigt.
Tack vare att ETF:erna handlas på börsen, så kan man även låna ut dem till investerare som vill blanka dem.
Investerare som lånar ut sina ETF:er på det sättet, får en ersättning för det från blankarna.
– Det innebär att man på det sättet kan få tillbaka en del av förvaltningsavgiften.
Det senaste året har det varit så populärt att blanka, att man som ETF-innehavare till och med har kunnat låna ut sina ETF:er så mycket att man i princip fått igen hela förvaltningsavgiften i ersättning från blankarna.
För att hålla nere spreaden för Xacts ETF:er så att det inte tillkommer en alltför hög extrakostnad att köpa och sälja dem, har Handelsbanken avtal med 5-6 ”marknadsgaranter” som jobbar med detta.
– Vi har väldigt smala spreadar på våra ETF:er, säger Norén.
I dagsläget är skillnaden mellan köp- och säljkurser för Handelsbankens ETF:er därför inte högre än 0,05-1 procent enligt honom.
Förutom fondens årliga avgift och spreaden, måste investerare betala courtage till sin bank eller aktiemäklarfirma för att köpa ETF-andelar.
När Handelsbanken startar en ny ETF, så läggs det alltid ett visst kapital i ETF:en från början.
Det är kapital som utomstående investerare placerar i fonden.
Om många investerare därefter vill köpa ETF-andelar över börsen, kan fondens kapital utökas stegvis genom att fondens kapital utökas då fler ETF-andelar säljs till investerare.





