"Gynnar storbankerna"

I förra veckan avslöjade Realtid.se att värdepappersmarknadsutredningen planerar att rekommendera ett totalt provisionsförbud för all finansiell förmedling och rådgivning när betänkandet läggs fram i januari. Men branschen ser flera faror med ett stop för alla provisioner, vilket beskrivs som kontraproduktivt för konkurrensen på marknaden.

”Ett provisionsförbud skulle drabba försäkringsgivare utan kontorsnät och gynna aktörer som både äger försäkringsbolag, fondbolag och har utbyggt kontorsnät. Dessa senare kan enkelt utforma modeller för intern vinstdelning som kringgår förbudet mot transaktionsbaserad ersättning. Utländska försäkringsgivare kommer att avhållas från etablering på en mindre marknad när anskaffningskostnaderna inte kan göras rörliga”, skriver Per Andelius, tillförordnad vd för Svenska Försäkringsförmedlares förening, i en kommentar till Realtid.se.

Utslagning av mindre aktörer och höjda trösklar mot stora internationella bolag påverkar konkurrenssituationen negativt menar han. I slutändan drabbas kunderna.

”Det yttersta konsumentskyddet är att ha råd. Ymnigheten i lagstiftning skjuter förmedlingstjänsterna uppåt i marknaden mot de redan förmögna, de som minst behöver rådet skyddas i allt högre utsträckning av en lagstiftning som genererar sin egen tillväxt och gör allt fler konsumenter olönsamma att arbeta för”, skriver han.

Andelius menar att ett provisionsförbud är en radikal åtgärd som påverkar en hel affärsmodell och bör föregås av en ordentlig kartläggning av problem först. Samtidigt har undersökningar visat att provisioner som regel är fördelaktigare för kunderna. Andelius pekar bland annat på en utredning som Anders Parment, doktor och forskare på Stockholms Universitet, gjorde åt FI:s Finansmarknadskommitté 2012.

Peter Beckman, vice vd på SPP Fonder, anser att grundtanken till förslaget är bra om det leder till att sparare får en bra rådgivning och att förmedlare inte styrs av ersättningen. Samtidigt menar han också att provisioner kan vara fördelaktiga, både i fall av försäkringsförmedling och finansiell rådgivning. Bland annat kan det finnas en ”Robin Hood-mekanism”, där de stora kunderna finansierar rådgivning för de mindre.

– Om du är en privatperson som har mindre summor att placera så lönar det sig knappt för banker eller rådgivare. Men har man större kunder så tjänar de pengar ändå vilket kan finansiera deras infrastruktur så att de kan erbjuda tjänsterna till andra kunder också. Tar man då bort provisionerna och fakturerar kunden i stället så betalar en större kund men för mindre kunder blir timkostnaden för rådgivning för hög i förhållande till hur mycket kapital man har. Totalt sett kan alltså rådgivningen bli billigare för de större kunderna men utebli helt för mindre kunder, säger han till Realtid.se.

På branschorganisationen Fondbolagens förening går man på samma linje. Chefsjuristen Helene Wall vill inte kommentera själva förslaget allt för mycket eftersom det inte är klart att presenteras förrän januari. Dessutom nämns i förslaget även att FI som tillsynsmyndighet ska få möjlighet att utfärda vissa undantagsregler, något som gör det svårt att bedöma hur förslaget slår i praktiken. Rent generellt finns det ur föreningens synvinkel dock en oro för hur marknaden kan påverkas.

– Det finns två inledande synpunkter. Den ena är en viss oro för hur mindre och oberoende fondbolag, som inte har det distributionsnätet och som är helt beroende av att få sälja fondandelar, ska kunna ha ett distributionsnät och möjlighet att betala för att få sina fonder marknadsförda. Det andra gäller själva rådgivningen. Vi är oroade för en utveckling som innebär att just småsparare inte får tillgång till rådgivning, för att prislappen skulle bli för hög om de skulle betala för det direkt. Som spårare betalar man en liten summa per år för rådgivning och skulle man få betala det vid varje rådgivningstillfälle så skulle det bli en oerhört mycket större summa, säger Wall till Realtid.se.

Om marknaden överlämnas till större aktörer är risken då att mindre bolag elimineras som valbara. Kan exempelvis enbart storbankerna erbjuda rådgivning och bara saluför sina egna produkter leder inte det till en öppnare marknad, större urval eller ökad priskonkurrens.

– Resten av marknaden kommer inte finnas kvar eftersom affärsmodellen försvinner och då finns det inget krav på bankerna att sänka priserna. Då kan de köra vidare med sina produkter och till och med höja priserna, som det brukar funka på en monopolmarknad, säger Peter Beckman på SPP Fonder.

Han menar att det är viktigare att i stället fokusera på att ta fram förslag som skapar ökad transparens mot slutkunden och mer information om produkterna.

Samtidigt understryker även Peter Beckman att förslaget inte är officiellt framlagt av utredningen. Det turbulenta politiska läget kan också komma att påverka vilken prioritet frågan får nästa år.

På livförmedlaren Movestic vill Magnus Julin, försäljningsdirektör inom sparande och pension, inte kommentera förslaget förrän det är klart men säger också att bolaget är positivt till provision som betalning för distribution generellt.

Som tillägg kan nämnas att branschen i stort har en positiv syn på provisionsförbud på så kallade up front-provisioner, som betalas ut till rådgivare i samband med avtalsteckning. Det framgick bland annat i undersökningen Svensk Fondexpertindex som kom ut förra veckan och gjordes av rådgivaren Laika Consulting på uppdrag av SPP. En knapp majoritet av respondenterna var positiva och hoppades att förslaget kan stoppa oseriösa aktörer.