Göteborg skapar unikt center mot organiserad brottslighet

Den svarta ekonomin undandrar 133 miljarder skattekronor och utgör en grogrund för organiserad brottslighet.

Kommunstyrelsen i Göteborg, med kommunalrådet Göran Johansson i spetsen, beslutade förra året att uppdra åt stadskansliet att inrätta ett kunskapscenter mot organiserad brottslighet. Utgångspunkten för centret är att försvara rättsamhället, demokratin samt att slå vakt om ett tryggt och mänskligt Göteborg, skriver Centret i ett internt tjänsteutlåtande.

Centrets ska stödja olika projekt och samverka mellan olika myndigheter. De skall också förslå konkreta åtgärder mot brottsligheten ur ett ekonomiskt perspektiv, exempelvis att stoppa kriminella gäng från att hyra kommunens lokaler eller att hindra myndigheter från att anlita svart arbetskraft vid upphandling, skriver de i tjänsteutlåtandet.

– Det är unikt och första gången i Europa som en stad aktivt motarbetar organiserad kriminalitet, säger Ola Sabel, projektkoordinator för centret.

Verksamheten i Centret kommer att pågå mellan 2008 till 2010. I september öppnar det för allmänheten i stadens lokaler. I centrets lokaler ska det finnas information om organiserad brottslighet för exempelvis forskare och journalister.

– Vi betonar den strategiska vikten genom att föreslå att centret inledningsvis placeras direkt under stadsdirektören, säger Ola Sabel.

Stadens bidrag till centret föreslås bli 4,5 miljoner kronor under 2009, vilket ska bekosta lokaler och bemanning av tre till fyra årsarbetare.

Det finns dock flera oklarheter som rör centret. Ingen är hittills anställd och finansieringen för 2010 och framåt är inte säkrad.

– Vi kommer att anställa personal från forskarvärlden och personer som kan bygga nätverk, men det är ännu inte helt klart. Personalen måste ha kompetens för att arbeta utåtriktat och konsultativt, men också långsiktigt analytiskt och kunskapsbyggande. Det är också viktigt att bygga nätverk i organisationerna. Finansieringen för 2010 är inte heller klar, det är inte säkert att centret i framtiden kommer att lyda under stadsledningen, säger Ola Sabel.

Centret har haft flera möten med över 100 representanter för de viktigaste samverkande myndigheterna; chefer från Göteborgs stad, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Länsstyrelsen, Polisen, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.

Arbetet i centret har skett i fem olika grupper med var sitt perspektiv; arbetsgivare, brottsoffer, avhopparverksamhet, ekonomi, och demokratiperspektiven.

Brottsförebyggande rådet har anslagit pengar för att kunna följa centrets uppbyggnad och verksamhet och kommer att ange rapport hösten 2010.

Ola Sabel berättar att flera tjänstemän i Göteborg stad har blivit utsatta för otillåten påverkan i form av hot exempelvis vid bygglovsärenden, alkoholutskänkning eller kontroll av hygien på krogar. Demokratin undergrävs om tjänstemän på grund av hot påverkas i sin tjänsteutövning, skriver Centret.

Det finns även exempel på tjänstemän som inte blir hotade utan istället samarbetar med kriminella. På åklagarmyndighetens enhet för korruption, känner man till flera fall där tjänstemän blivit mutade.

– Det är olika typer av mutor, kickbacks, pengar, mat eller rabatter, säger Björn Blomkvist, överåklagare.

Centret menar att Göteborg är hårt ansatt av kriminella gäng, jämfört med andra städer i Sverige och nämner stadsdelen Lundby som ett exempel.

I Lundby har kriminella gäng under många år haft sina lokaler och stadsdelen har drabbats av många grova våldsdåd. För att få bort de kriminella gängen och hindra nyetablering samverkar polisen, fastighetsägarna och stadens förvaltningar.

Centret vill ha rutiner för upphandlingar och har ett nära samarbete med Skatteverket. .

– Vi har sett att ärliga företag håller bättre kvalité på utfört arbete säger, Conny Svensson på Skatteverket.

Enligt Conny Svensson uppstår fusket hos underentreprenörer och han pekar på exempel från oljeraffinaderierna på västkusten, som tidigare var hårt drabbade av svart arbetskraft.

– När raffinaderierna satte press på underleverantörerna blev flera arbetare som tidigare hade svarta löner istället anställda, säger Conny Svensson.

Centret skriver att Sverige i internationell jämförelse inte är hårt drabbat av organiserad brottslighet. Skälen är ett välorganiserat samhälle med förhållandevis stor öppenhet och begränsad korruption. Däremot befarar centret att en utveckling mot fler utpressningsbrott och grövre våld, även kommer att riktas mot rättsväsendets representanter och kommunala tjänstemän.

Katarina Larsson

Peter Karlsson

frilansjournalister

redaktionen@realtid.se

Fotnot: Det slutgiltiga beslutet om inrättandet av ett Kunskapscenter mot organiserad brottslighet kommer att tas av kommunstyrelsen den 4 juni.