Frustrerat Latour vill förnya styrelsen

Det var Greve Gustaf Douglas som började handla med fastigheter och senare aktier för att få råd att underhålla familjegodset Rydboholms slott strax norr om Stockholm.

Och vilken framgångssaga det blev. Idag är hans investmentbolag Latour värt drygt 10 miljarder kronor. Själv äger han tillsammans med sin familj 74 procent av bolaget.

Men när Douglas nu fyllt 70 år, har han valt att inte själv sitta kvar i Latours styrelse. Familjen representeras där nu istället av frun Elisabeth och sönerna Eric och Carl.

Även om Latours tillgångar vuxit enormt i värde sedan starten 1985, gör aktiemarknaden tummen ned och värderar Latours aktie med 20-30 procents rabatt på börsen jämfört med vad bolagets tillgångar är värda.

Enligt vad Realtid.se är en komplettering av styrelsen på gång.

Bör det inte vara kompetens snarare än familjeband som styr valet av styrelsemedlemmar?

– Det finns en del fog för det, säger vd Jan Svensson och pekar på att Latour har med Anders Böös, Caroline af Ugglas och Fredrik Palmstierna som utomstående styrelseledamöter med hög kompetens i Latours styrelse.

– Och vi hade med Bo Eveborn, men han avsade sig fortsatt deltagande före bolagsstämman i maj och gick bort i somras.

Eveborn var vd för börsnoterade lampföretaget Fagerhult, där Latour är stor aktieägare.

Så ni är öppna för att ta in någon ny, utomstående styrelseledamot till Latour?

– Vi får fundera på det till nästa bolagsstämma våren 2009. Vi kanske tar in någon ny, utomstående, men detta är en ägarfråga. Det är inte jag som ska uttala mig om det egentligen.

Latour består av en aktieportfölj värd 8 miljarder kronor på börsen, en grupp helägda företag som av Latour värderas till 6-7 miljarder kronor, samt skulder på 1 miljard kronor.

Det innebär att Latour är värt 13-14 miljarder kronor efter avdrag för skulder, men på börsen värderas företaget kring 10 miljarder vid nuvarande aktiekurs kring 80 kronor.

– Vi frågar oss var rabatten ligger, säger Svensson.

Enligt honom finns det inget skäl till att Latours aktier i börsnoterade företag skulle värderas med rabatt, eftersom Latours förvaltningskostnader är så låga.

Administrativa kostnader för moderbolaget Latour ligger bara på några tiondelars procent. Samtidigt tar aktiefonder ut 1,5-2 procent per år i förvaltningsavgift.

– Det här innebär att all rabatt verkar hänföras till värdet på våra helägda företag.

– Och i så fall är ju det tvärtemot hur aktiemarknaden värderar investmentbolaget Ratos. De har bara aktier i onoterade företag, och värderas med en premie!

Tycker ni att det är orättvist?

– Det innebär i alla fall att Latour värderas väldigt lågt. Det är svårt att få grepp om hur aktiemarknaden tänker när de värderar oss.

Är ni i kontakt med aktieanalytiker för att fråga dem om det?

– Vi pratar med analytikerna som följer Latour, och de flesta accepterar vår värdering av våra helägda företag, eller åtminstone tycker de att vårt värderingsintervall för de helägda företagen är ganska rimligt.

– Då innebär det alltså att hela rabatten skulle ligga i vår börsnoterade aktieportfölj, vilket är en märklig situation utifrån våra låga förvaltningskostnader. Det blir inget ”avbräck” om man köper aktier i Latour jämfört med om man direkt köper samma aktier som i vår aktieportfölj direkt över börsen.

Det blir en paradox?

– Ja, det kan man säga.

Aktiemarknaden kanske är generellt skeptisk till investmentbolags förmåga att skapa mervärde, eftersom investmentbolagen försöker ta investerarens roll och väljer vilka företag det ska investeras i?

– Ja, men då kan man säga det som vi visade på Latours bolagsstämma i maj, nämligen att om man investerade 10.000 kronor i Latour vid starten 1985, skulle investeringen ha ökat i värde till 1,6 miljoner kronor idag. Det blir en totalavkastning på 16.000 procent!

– Stockholmsbörsen har definitivt inte gått bättre än Latour-aktien. H&M-aktien är den enda som gått bättre än Latour under samma period, säger Svensson.

– Sedan har både Latour-aktien och Stockholmsbörsen tappat på slutet. Vid bolagsstämman i maj var vår aktie upp 20.000 procent sedan starten.

– Men som helhet har det varit en helt fantastisk utveckling. Det talar emot rabatten.

Ni har inte funderat på något inlösenprogram, varigenom aktieägarna skulle kunna lösa in Latour-aktier till fulla substansvärdet? Eller börja rotera lite bland era helägda företag – att sälja ut en del och köpa in nya som ni kan vidareutveckla?

– Jag har förståelse för sådana idéer. Vi kanske är lite väl långsiktiga med våra helägda företag, och har i stort sett aldrig sålt något av dem.

– Och om vi skulle köpa fler företag, så har priserna på företag vi skulle kunna köpa hittills varit hög. Då har vi tyckt att det inte har varit så lyckat att köpa fler företag.

– Sedan finns det ett annat vägskäl. Om vi skulle börja sälja ut våra största företag, så skulle det bli ett väldigt ”dränage” på kassaflöden. Och köper vi in andra företag för att utveckla dem, så ger de inte så stora kassaflöden i tidig fas. Det är en avvägning man måste göra.

Vad för typ av aktieägare passar Latour-aktien för?

– För stora investerare är handeln med vår aktie för liten för att det ska vara intressant. Det är ett av våra problem.

Under måndagen handlades det bara 2.000 Latour-aktier på Stockholmsbörsen, varav 300 A-aktier och 1.700 B-aktier.

Eftersom Gustaf Douglas och hans familj äger större delen av Latour, är det bara en mindre del av aktierna i Latour som ”handlas fritt” på börsen.

– För mindre kapitalförvaltare som förvaltar fonder eller gör annan aktiv kapitalförvaltning, är Latour-aktien ganska lämplig.

Sådana investerare kan vilja placera några enstaka miljoner kronor, och behöver då köpa i storleksordningen 20.000-50.000 Latour-aktier.

– Det är inte mer än att de kan sälja aktierna om de vill placera om.

– Men vill man köpa flera 100.000 aktier, kan det bli svårt att bli av med dem om man skulle vilja det.

Och ni satsar på en hög och stabil utdelning?

– Vi har ingen fastlagd regel för utdelningens nivå, men i våras var utdelningen 3,50 kronor vilket motsvarar 3-4 procent av aktiekursen.

Därutöver har ni väl haft extrautdelningar historiskt?

– Ja, det har hänt. Men det grundläggande för oss är att ha en acceptabel tillväxt för vår ordinarie utdelning mätt över tiden.

– Vi använder en del av kassaflödena från våra helägda företag och utdelningar från vår aktieportfölj, till att ge utdelning till Latours aktieägare. Så länge det går bra för våra helägda företag, finns det förutsättningar för att bibehålla eller öka utdelningen.

Realtid.se når Latours vd Jan Svensson på telefon när han är på besök på Latours helägda dotterbolag Stenbergs i Nässjö.

– Stenbergs är moderbolag för vårt affärsområde maskinhandel, berättar han.

Stenbergs säljer maskiner till svensk verkstadsindustri.

Vadå för maskiner?

– Svarvar och fleroperationsmaskiner.

Vad är en fleroperationsmaskin?

– Den bearbetar kubformade metallföremål.

Det måste vara en stor marknad för maskinhandel i Sverige?

– Man kan tro det, men det säljs maskiner för cirka 2 miljarder kronor i Sverige per år. Det är inte så mycket.

Hur mycket av det står Stenbergs för?

– Hela Stenbergs omsätter 1,2 miljarder kronor per år, men då ingår verksamheter i Sverige, Danmark och Finland.

Hur mycket svarar Sverige för?

– 600-700 miljoner kronor.

Så då svarar Stenbergs för ungefär en tredjedel av Sverigemarknaden för verkstadsmaskiner?

– Nej, inte riktigt. För i 600-700 miljoner kronor ingår inte bara maskiner utan även andra produkter.

Stenbergs säljer exempelvis amerikanska företaget Kennametals produkter i Sverige. Det är skärverktyg som används i maskinerna.

Kennametal är konkurrent med svenska företaget Sandvik.

Vilket företag har bäst produkter; Kennametal eller Sandvik?

– Det är Kennametal. Nej, men ärligt talat så är båda företagens produkter väldigt lika rätt över deras sortiment.

– Utvecklingen inom den här produktkategorin, skärverktyg, har varit fantastisk. Några år var vi bättre inom borrning, samtidigt som Sandvik kanske låg långt framme inom svarvning.

– Det är svårt att säga generellt att den ena är bättre än den andre, för det finns så många olika produkter inom området med olika kvaliteter för olika beläggningar.

– För några år sedan när telekomindustrin var het så var produkter för aluminiumbearbetning ett viktigt område. Det beror på var man satsar sin produktutveckling på.

Enligt Svensson ligger Sandvik före ibland inom vissa områden medan Kennametal ligger före inom andra, och så byts det om hela tiden beroende på företagens utvecklingsarbete.

Geografiskt sett är Kennametal störst i USA, medan Sandvik är störst i världen.

– Sedan finns det ett annat svenskt företag som också är konkurrent i samma bransch. Det är Seco Tools, och de är också duktiga.

Är inte svenska företaget Atlas Copco också konkurrent i den branschen?

– De tillverkar inte egna skärverktyg, men är en väldigt betydande kund till både Sandvik och Kennametal.

Sedan är Atlas Copco och Sandvik konkurrenter inom produktområdet maskiner för gruv- och anläggningsarbeten.

– Atlas Copco kan för en av sina maskiner använda många skärverktyg i hårdmetall från Kennametal eller Sandvik.

Latour är ett investmentbolag vars affärsidé är att investera i andra företag. Just Latour är ett ”blandat” investmentbolag, som både äger en aktieportfölj med aktier i börsnoterade bolag, och därutöver äger ett antal helägda företag som inte är börsnoterade.

Stenbergs är ett av dessa helägda företag.

– Totalt omsätter våra helägda företag 7 miljarder kronor i årstakt.

Hur många företag är det?

– Något 50-tal.

Blir det inte väldigt oöverskådligt?

– Nej, vi har delat in dem i sex olika affärsområden. Det är som sex enskilda koncerner med en egen företagsledning per affärsområde. Varje affärsområde har ett uppdrag att utvecklas och bete sig som om det vore ett eget börsbolag.

Har ni för avsikt att börsintroducera affärsområden i framtiden?

– Egentligen inte, men det är som en morot att ha det som utgångspunkt. Det anger tonen för hur de ska vara och uppträda.

För att ni hoppas att de utvecklas bättre då?

– Ja. Det ställer högre krav internt. Varje affärsområde har en egen balansräkning. Vi diskuterar finansieringen med affärsområdena och löser det centralt, men vill de köpa ett företag måste de ställa sig frågan hur de ska betala för det. Det påverkar deras balansräkning inklusive bokföringsmässig goodwill och så vidare. De frågorna är inget som vi ”lyfter av” dem. De måste jobba med sådana frågor också.

De 7 miljarder kronor som Latours helägda företag omsätter i årstakt, består både av företag med egen tillverkning, och handelsföretag som säljer andras produkter. Det ingår även tjänster.

– Av de 7 miljarderna är grovt räknat 5 miljarder tillverkning och 2,5 miljarder handel.

Vad är tanken med dessa helägda företag?

– Vi är aktiva ägare i de börsnoterade bolag där vi äger aktier, och i det arbetet tror vi starkt på att man behöver insikt från egna rörelsedrivande verksamheter.

– Sedan behöver vi tillgångar med stabilt kassaflöde för att kunna ge Latours aktieägare en rimlig utdelning. Den utdelning som vi får från vår egen börsportfölj är inte tillräckligt bra. Vi kontrollerar kassaflödena helt i våra helägda företag, och kan utifrån det styra utdelningsnivån för Latours ägare.

– Med detta sagt, så ser vi även möjligheter att utveckla värdena på våra helägda bolag. Det har varit ganska kraftiga ökningar av tillväxt och resultat för våra helägda bolag, vilket har motverkat den dystra utvecklingen på börsen och därmed våra aktier i börsnoterade bolag. Det ger en bra balans.

– Men sedan är det svårt att veta hur aktiemarknaden värderar våra helägda företag.

Latour kallar sina helägda företag för den otympliga benämningen ”industri- och handelsverksamheten”. De sex affärsområden den är indelad i, har i sin tur benämningar som ”automation”, ”handverktyg” och ”hydraulik”.

Svensson kom in i Latour genom att företaget Stenbergss ägdes av hans familj, och han var i företagets hemort Nässjö under måndagen eftersom han själv bor i den stan. Annars är Latours huvudkontor i Göteborg.

– Jag är mest på resa, säger han.

Om Latours tillgångar kan värderas till 13-14 miljarder kronor, och den börsnoterade aktieportföljen till 8 miljarder, så är låsbolaget Assa och väktarföretaget Securitas de största aktieinnehaven i portföljen. De var båda värda cirka 2 miljarder kronor vardera vid halvårsskiftet.

Hur kommer det sig att aktiekurserna i Assa och Securitas gått så dåligt på sistone? Beror det bara på att börsen som helhet fallit?

– Ja, det tycker vi.

– Sedan har ju Securitas drabbats av lite händelser med dotterbolaget Loomis som nu ska knoppas av och bli ett separat börsbolag.

Vadå för händelser?

– Loomis har gått med förluster i England. Det har vi fått avveckla, vilket slagit hårt mot Securitas resultat.

Finns inte Loomis längre i England nu?

– Jo, de finns där. Men verksamheten har bantats betydligt. Nu finns det bara kvar traditionella värdetransporttjänster inom Loomis i England.

– Och både Securitas och Assa har haft lägre tillväxt på sistone än vad aktiemarknaden vant sig vid. Det har förstås bidragit till att deras aktiekurser nedvärderats markant.

Båda bolagen har tidigare gjort företagsköp utomlands i en snabb takt.

– Nu har takten för företagsköpen blivit lägre, även om Assa har köpt en del även på senare tid. Securitas har också börjat köpa på marknader där de inte är såsom i Sydamerika och Östeuropa.

Svensson pekar även på att Assa genomgår ett ganska rejält program för att omstrukturera tillverkningen.

– Även det har aktiemarknaden tittat på med lite skepsis.

Borde inte det vara något positivt?

– Jo visst, personligen tycker jag det. Men vad jag kan förstå, så uppfattar aktiemarknaden det som att omstruktureringsprogrammet är lite osäkert. Man vet inte riktigt hur det blir.

Är Latour största ägare i Assa och Securitas?

– Ja, vi och Melker Schörlings börsnoterade investmentbolag Melker Schörling AB.

Är ni besvikna över utvecklingen för Assa och Securitas?

– Nej, vi är väl representerade i deras styrelser. Vi har god insikt i bolagen, och vet vad som händer i dem.

Gustaf Douglas är styrelseordförande i Assa. I Securitas styrelse har Latour andra representanter, bland annat Fredrik Palmstierna och Carl Douglas.

– Vår principiella inställning är att jobba målmedvetet och långsiktigt för att bygga värden.

– Sedan är det ofrånkomligt att eftersom vi är största ägare i alla de bolag vi äger aktier i, så kan vi inte köpa och sälja aktierna i dem hur som helst på kort sikt. Vi är tvungna att hänga med ner när börsen som helhet faller.

– Däremot måste vi kunna fråga oss om vi ska vara med som delägare i ett företag, om vi inte tror att vi kan utveckla företaget vidare.

I Securitas avknoppade dotterbolag Securitas Direct som säljer larm till privatpersoner, valde Latour att avstå.

– Där betraktade vi det som att Securitas Direct varit en bra affär för oss, som vi var nöjda med. Vi såg kanske inte att det var värt att satsa ytterligare pengar, och när det höjda budpriset på Securitas Direct kom så valde vi att ta pengarna.

Kan det bli så för Assa och Securitas också?

– Sådant kommenterar jag aldrig. Det skulle vara ett väldigt stort beslut. Jag tror inte att det finns på kartan. Vi fortsätter att gneta.

Lite oväntat är byggkonsultföretaget Sweco, Latours tredje största aktieinnehav, nästan i samma nivå som Assa och Securitas.

– Sweco är konsulter i vid mening. Det ingår arkitekter, och experter på infrastruktur, miljö och vattenrening. Det är konsulter och projektledning.

Då är Sweco beroende av byggkonjunkturen?

– Ja, det är klart. På enskilda marknader. En stor del av arkitekterna är verksamma på den svenska marknaden, så de påverkas av om byggkonjunkturen viker.

– Sedan har Sweco börjat få en rätt stor utbredning österut, där det görs mycket infrastrukturinvesteringar såsom i avloppsrening, vattenrening och kraftverk. Där är inte byggkonjunkturen relevant, utan det är andra effekter som påverkar.

– Så Sweco står inte och faller med att den svenska byggkonjunkturen viker.

Hur mycket av Sweco har med Sverige att göra? Minst hälften?

– Vet inte. Det får du fråga bolaget.

Gustaf Douglas son Erik Douglas sitter i Swecos styrelse för Latours räkning.

Är Latour största ägare i Sweco?

– Ja, vi och familjen Nordström.

Vad får ni för signaler om byggkonjunkturen?

– Vi följer och tolkar detta via Erik och Swecos officiella information. Vi är inte oroliga.

Douglas affärspartner Melker Schörling var länge vd för Securitas, och är nu tillsammans med Douglas storägare i Assa och Securitas.

Stämmer det att det varit bråk mellan Douglas och Schörling?

– Jag har ingen förståelse för sådana rykten, och jag kan inte kommentera det över huvud taget. Det finns ett jättebra samarbete mellan oss.

Ulrik Svensson är vd för Schörlings investmentbolag Melker Schörling AB där Schörlings aktieinnehav i Assa och Securitas ligger.

– Jag och Ulrik samverkar ofta. Det fungerar jättebra.

Både Latour och Melker Schörling AB var med om budet på Securitas avknoppade larmbolag Securitas Direct, men båda valde senare att hoppa av budet.

– Vi var väldigt överens när det kom till den punkten.

Är det annars någon stor förändring på gång för Latour?

– Det vi satsar mycket på nu, är att vidareförädla våra helägda företag, för att de ska fortsätta växa och öka lönsamheten.

– Det är ett väldigt stort fokus för oss. Helst vill vi få upp volymen för våra olika affärsområden, så vi tittar på tänkbara företagsköp som vi kan lägga till.

– Nu får vi se om industrikonjunkturen blir sämre, så kan företagspriserna komma ner lite. Det vore bra för oss.

Latour har egna skulder på drygt 1 miljard kronor. Men enligt Svensson finns goda möjligheter att låna mer pengar, flera miljarder kronor.

– Det finns ett väldigt stort utrymme för oss att köpa företag.

– Sedan beror det på om vi hittar företag till rätt pris som passar in.

Finns det några planer på att börsnotera något affärsområde?

– Nej, det gör det inte.