Från rock action till Nordea-aktier

En av det tidiga 80-talets glamrockgrupper återförenas i slutet av sommaren. Easy Action åker ut på vägarna med Kee Marcello (ex-Europe) och Zinny Zan (ex-Shotgun Messiah) i sättningen.

Stockholmsbandet var den första svenska rockgrupp som skrev skivkontrakt direkt med ett stort amerikanskt skivbolag. Warners prestigefyllda underetikett Sire signade de hårfagra svenskarna och planerna för en utlandskarriär stakades ut.

Easy Action var tillsammans med finska Hanoi Rocks ett av de europeiska band som inspirerade glam- och sleazerocken i USA. Akter som Mötley Crüe, Poison och Guns N’ Roses skulle nå framgångar som till och med var större än deras hårmanar.

En nyckelperson saknas dock: gitarristen Chris Linn. Eller som hans kunder och arbetskollegor på Nordea säger: Kristopher Lind.

– Jag blev kontaktad om återföreningen. De ville att jag skulle vara med på Sweden Rock-festivalen i fjol. Över min döda kropp, svarade jag. Easy Action hade inte så jättebra låtar och om de inte slog då, så varför skulle de göra det nu när alla är lönnfeta hemmapappor, säger Kristopher Lind.

Sedan lutar han sig fram och drar i sig lite cola.

På flaska alltså.

Vi träffas på ett sobert mötesrum i Nordeas byggnad i centrala Stockholm. Nybryggt kaffe, mineralvatten och småkakor står på bordet. Ingen Jack Daniels eller ”näsa” så långt ögat kan se.

Annat var det förr.

– När man var 19 år hade man ju inte så mycket annat att göra. Det var var ju kul att hänga på och festa. När festen sedan höll på i fyra år utan stopp var det inte lika kul längre. Dödsstöten kom när den andra gitarristen, Kee Marcello, blev överköpt till Europe, säger Kristopher Lind och beskriver affären som en fotbollstransfer.

– Folk i rocksvängen har inte så bra koll på världen utanför. Många av de som var med befinner sig fortfarande i samma läge. De har skulder hos kronofogden, kropparna har tagit kraftigt stryk av det hårda levernet. När jag ser tillbaka på det är jag glad att bytte spår.

Så fort skivkontraktet var i hamn och första albumet släpptes 1983 vändes allt upp och ner för killarna i Easy Action. Deras glamrockiga uppenbarelser prydde stora skyltfönster i skivaffärerna, idoltidningen Okej manglade ut bilder att fästa på sovrumsväggen – trummisen Freddie von Gerber hade ju varit med i Noice – och allt verkade vara upplagt för succé.

Det hela kom dock av sig, och sångaren Zinny Zan hoppade av. Ett nytt Easy Action släppte en andra skiva 1986, nu med Tommy Nilsson på sång. Musikstilen var nu lite lugnare men de riktiga framgångarna ville inte infinna sig.

– På 90-talet körde jag taxi för att få ihop extrapengar. Jag tröttnade på musiken och lade undan gitarren. Så jag pluggade mig till en examen i företagsekonomi och en examen i politisk teori. I Easy Action var jag alltid den som hade en viss stabilitet och såg till att allting fungerade.

Från ett liv på scen till ett liv bland fonderna, alltså. Från Easy Action till svåra aktier.

I mitten av 90-talet var Easy Action inblandat i en rättslig tvist. Poison ansågs ha stulit Easy Actions låt We go rocking och oblygt gjort om den till sin egen I want action. Ärendet gick till domstol och Poisons skivbolag tvingades betala dyra böter. Kristopher Linds funderingar kring ämnet säger ganska mycket om hans nuvarande relation till rocklivet:

– Jag har faktiskt inte ens hört Poisons låt.

Till Nordea kommer Kristopher Lind närmast från Banco Fonder där han var rådgivare för aktieplaceringar. I dag arbetar han med affärsutveckling på företagssidan. Den 1 juni går Nordea ut med hans nya ”baby”.

– Jag har utvecklat en ny tjänst som gör det lättare för företag att hantera sin företagslikviditet. Den nya tjänsten heter ”Placeringsfördelaren” – notera gärna dubbelmeningen i namnet – och ska automatisera för bättre avkastning och företaget slipper fundera hur de ska agera när de har överskott. Vi har inte gått ut med det men vi håller på att ta fram en broschyr. Det blir en första försökslansering den 1 juni.