Fortsatt ökad upplåning i räntebärande värdepapper

I slutet av september uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 8 093 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor sedan augusti.

Ökningen beror framförallt på att skulden i dollar har ökat under månaden, både för obligationer och penningsmarknadsinstrument.

Att skulden i dollar har ökat beror både på att nettoemissionerna har ökat med 13 miljarder men också på att dollarn har stärkts under september vilket ökat skulden med ytterligare 39 miljarder kronor. Värdepappersupplåningen i euro minskade under september med 38 miljarder netto men den stärkta euron fick en motverkande effekt och skulden minskade under månaden med totalt 6 miljarder. Det framgår av färsk statistik från SCB.

Den totala räntebärande värdepappersskulden på totalt 8 093 miljarder bestod i slutet av september till 85 procent av obligationer och 15 procent av penningsmarknadsinstrument. Värdepappersskulden ökade i både obligationer och penningmarknadsinstrument med 40 respektive 19 miljarder kronor.

Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 3,5 procent. Det är en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med augusti.

I september var det icke-säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut som stod för den största ökningen av värdepappersskulden, där skulden ökade med totalt 73 miljarder kronor. Ökningen var dels en effekt av försvagad krona men berodde också på ökade nettoemissioner i framförallt dollar.

Även staten och sektorn icke-finansiella företag ökade sin skuld under månaden med 28 respektive 19 miljarder. För säkerställda värdepapper från monetära finansinstitut minskade däremot skulden med 62 miljarder kronor, till allra största delen beroende på nettoförfall i svenska kronor.