Första kvartalet 2010: "Besvikelse på börsen"

Trots det starkare ”sentiment” i marknaden som utvecklats under det första kvartalet, har bland annat budgetunderskott samt oro inför refinansieringar på statliga nivåer inom EMU bidragit till en svagare uppgång på världens aktiemarknader än tidigare förväntat.

Det bedömer danska Saxo Bank i en uppdatering av börsläget.

Realtid.se får tag på bankens strateg Robin Bagger-Sjöbäck som själv är svensk men jobbar på bankens huvudkontor i Köpenhamn.

Vad är det som skiljer sig i er nya syn på läget jämfört med tidigare?

– Det är inga jättestora förändringar egentligen, säger han.

– Men ser man på marknaden i stort så är vi inte lika positiva som vi var vid årsskiftet.

– Det har inte varit den styrka i börsuppgången vi räknat med, även om det går åt rätt håll.

– Investerarna har lite lägre riskaptit.

En orsak är just Greklandskrisen enligt Bagger-Sjöbäck.

Sammantaget har Saxo Bank nedjusterat sina prognoser för hur börsen kommer att gå under 2010, jämfört med hur prognoserna såg ut vid årsskiftet.

Tidigare räknade banken med att det amerikanska börsindexet S&P500 skulle sluta på 1150 vid slutet av året, men där ligger förväntningarna nu på 1100.

Likaså väntas det europeiska börsindexet DJ Stoxx600 nu sluta året på 248, jämfört med tidigare prognosen på 260.

– Den stora skillnaden jämfört med vår tidigare prognos, är att vi inte har sett den börsuppgång under första kvartalet som vi räknade med.

– Bland annat så bidrog Greklandskrisen till att det blev en börsnedgång runt månadsskiftet januari och februari.

Två av Saxo Banks ”cykliska” modeller har även startat att peka söderut igen efter 12 månaders stark uppgång.

– Det är ansett som en stark indikation på att sämre tider närmar sig.

Några jätteförändringar av prognoserna är det trots allt inte frågan om.

– I procent pratar vi bara om en nedrevidering av S&P500 och DJ Stoxx 600 med 4-5 procentenheter för respektive index på årsbasis.

Enligt Bagger-Sjöbäck är det just Europa som är temat för aktieinvesterare just nu.

– Det som det pratas om i marknaden är väldigt mycket Europa; Eurozonen och där särskilt Grekland, genom att det är där problem ligger närmast i tiden.

Saxo Bank varnade vid årsskiftet för att den kraftiga tillväxten i Kina skulle kunna komma att dämpas.

Det har det ännu inte synts så mycket av.

– Men vi står fast vid vad vi trodde vid årsskiftet om Kinas utveckling framöver, säger Bagger-Sjöbäck.

– Vi tror inte att Kinas inhemska konsumtion är redo att driva världsekonomin eller att ersätta den idag lägre efterfrågan från västvärlden.

– Den processen tar många år att genomföra.

En annan negativ faktor framöver som Saxo Bank också tidigare gett uttryck för, är att privatpersoner i USA väntas behöva omfinansiera sina bolån under andra halvåret.

Samtidigt ska stora summor lån till företag gå igenom en liknande process.

– Den bedömningen gör vi fortfarande.

– Men det är inte orsaken till den nedrevidering av börsåret 2010 som vi gör nu.

Fortsatt är det enligt Saxo Bank utvecklingen i Europa som är den största hotbilden för aktieinvesterarna under de närmaste månaderna.

– Det är stort intresse kring Grekland och Euro-länderna nu, framför allt PIIGS-länderna (Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien), och hälsan i deras respektive ekonomier.

– Det skrivs mycket om det.

På sistone har det varit aktuellt eftersom Grekland har gått ut och omfinansierat delar av sin statsskuld.

Hittills i år har landet omfinansierat 18 miljarder euro i tre omgångar.

Det har inte varit svårt att locka investerare som köpt nya grekiska statsobligationer i samband med dessa omfinansieringar.

Men däremot har Grekland varit tvunget att locka med ett stort påslag jämfört med den ränta som Tyskland betalar för sina statsobligationer.

Enligt Bagger-Sjöbäck har Grekland tvingats erbjuda investerarna en årsränta som ligger 3-3,25 procent över den tyska räntan.

Senast under måndagen fick Grekland in 5 miljarder euro på att erbjuda en ny sjuårig statsobligation med en årsränta på 3,25 procentenheter över räntan på tyska statsobligationer (så kallade ”bunds”).

– Det är ett väldigt högt påslag, säger Bagger-Sjöbäck.

– Det är en direkt mätning av vad investerarna tycker; hur riskfyllt de anser att det är med den grekiska situationen.

Bagger-Sjöbäck understryker även att investerarnas aptit har avtagit, trots det höga räntepåslaget.

Tidigare ville investerarna köpa grekiska statsobligationer för nästan tre gånger så stort kapital som Grekland skulle ge ut statsobligationer för.

Men nu i senaste omgången i måndags, var det ”bara” 1,5 gånger så stort kapital investerarna ville köpa obligationer för.

– Det var alltså väldigt många färre investerare som var intresserade nu i sista omgången i måndags, jämfört med tidigare.

Grekland har stora mängder tidigare utgivna statsobligationer som löper ut i april och maj, och alltså måste omfinansieras tills dess.

Hittills har Grekland fått in 18 miljarder euro av de 20 miljarder euro som måste in genom nya obligationer i det här läget.

Och utöver det kvarstår ungefär 35 miljarder euro i liknande obligationsutgivningar innan man uppnår de 53 miljarder som är satt som mål innan årets slut.

Det är inte känt när resten kommer att tas in.

– Det är väldigt svårt att säga.

– Det går de inte ut med förrän det är klart.

Annars har det varit tal om att Storbritanniens ekonomi skulle kunna vara ett stort hot framöver.

– Det har varit en del diskussioner om det också, och den bilden stämmer till viss del, säger Bagger-Sjöbäck.

– Men personligen anser jag att Storbritannien har en helt annan typ av ekonomi än Grekland.

– Storbritannien är mycket större och har en stabilare och ”sundare” ekonomi.

– De kan hantera en nedgång på ett bättre sätt än Grekland.

– Och en annan fördel är att Storbritannien har en egen valuta, medan Grekland har euron.

– Så det är svårt att jämföra.

– Det är två så pass olika ekonomier.

– Visst har Storbritannien helt klart sina problem också, liksom länder som Spanien och Portugal.

– Men just nu är Storbritanniens ekonomi inget direkt hot mot aktiemarknaden.

– Inte just nu.

Är det bara för Grekland att omfinansiera de gamla lånen så är landets kris fixad sedan?

– I förra veckan framkom ju när EU:s finansministrar möttes, att de som en sista utväg har sagt att de kan ge någon typ av gemensamt lån till Grekland tillsammans med IMF i spetsen.

Det fanns förhoppningar om att det skulle minska räntepåslaget på de grekiska statsobligationerna, men så blev inte fallet.

– Ett påslag på över 3 procentenheter jämfört med Tyskland, är väldigt högt och en direkt konsekvens är avsevärt högre räntekostnader.

– Det är inte upp till mig att bedöma om det blir något gemensamt storlån till Grekland – det ligger på politisk nivå.

– Men personligen tror jag att det kommer någon typ av lån förr eller senare i en eller annan form.

Spekulationer pågår om hur stort det gemensamma lånet kommer att bli.

– De siffror som nämnts är att IMF skulle bidra med 20 miljarder euro, och EMU-länderna (utom Grekland) för 20 miljarder euro ytterligare.

– Det kommer i så fall arrangeras när Grekland officiellt ber om hjälp, vilket ännu inte har skett.

Kanske det är läge nu att köpa grekiska statsobligationer och blanka tyska, och tjäna pengar på om det grekiska räntepåslaget minskar framöver?

– Det är inget som vi rekommenderar i dagsläget.

– Det är väldigt många faktorer som inverkar vad gäller hur det här kommer att utveckla sig.

– Som jag sa är det mycket som ligger på politisk nivå.

Är det risk för att det blir en total härdsmälta på börsen grund av en förvärrad situation för Grekland?

– Som vi har sagt tidigare så tror vi ändå att börsen kommer att fortsätta gå upp under andra kvartalet, innan vi kommer in på det andra halvåret.

– Och under det andra halvåret ser vi sedan att en del andra negativa faktorer kommer att börja spela in.

Det är negativa faktorer såsom husmarknaden i USA och omfinansieringen av bolån där samt liknande omfinansieringar vad gäller lån till företag.

– Det lär leda till att vi då kommer att se en bredare nedgång på aktiemarknaden.

Som fortsatt utveckling på Greklandskrisen skriver Bloomberg under onsdagen att investerare har förlorat pengar på att köpa de senast utgivna grekiska statsobligationerna.

Ändå planerar landet redan för nästa obligationsutgivning.

Nästa gång kommer Grekland att ge ut obligationer i dollar.

Det väntas ske inom två månader, för att kunna klara av statliga utbetalningar på 11,6 miljarder euro till och med maj. Totalt måste Grekland låna 32 miljarder euro i år uppger en grekisk talesperson för nyhetsbyrån.

– Grunden i mina ögon till varför priset på den nya sjuåriga obligationen redan gått ner, beror på att under tisdagen så försökte grekiska myndigheter att locka nytt kapital – denna gång till en tolvårig obligation men med ett max räntepåslag på 3 procentenheter över tyska bunds, säger Bagger-Sjöbäck.

– Av de en miljard euro som därigenom förväntades komma in, lyckades de endast få ihop ungefär 390 miljoner euro.

– Det sände priset söderut på de obligationer som Grekland gav ut i måndags.

Realtid.se skrev i december om Saxo Banks ”outrageous predictions” (”galna prognoser”) inför 2010.

– Två av våra outrageous predictions har hittills slagit in, säger Bagger-Sjöbäck.

En gällde att socker skulle tappa mark och falla en tredjedel i pris, efter att dåligt väder orsakat ett snabbt stigande pris under 2009.

– Den prognosen
har nu fallit in i och med förra veckan.

En annan prognos gällde en kommande kris för den amerikanska statliga fonden US Social Security Trust Fund.

– Den fonden har nu som förväntat gått in i ”rött territorium” med negativa kassaflöden.

– Detta kommer sannolikt betyda skattehöjningar i en eller annan form inom en snar framtid i USA.