Försökspersoner bygger Astra Zenecas DNA-bank

Han fick 36.000 kronor för två veckor som försöksperson hos läkemedelsjätten Astra Zeneca. Men när läkarpersonalen ville ta ett DNA-prov den sista dagen, så vägrade han.

Det här skedde för ett år sedan. Källan som vill vara anonym, men vi kallar honom Stefan, ingick i en försöksgrupp på åtta personer. I 14 dygn levde gruppen ihop, isolerade från omvärlden i Astra Zenecas forskningsavdelning i Södertälje.

Läkarsstudien var inriktad på ett läkemedel mot astma. Stefan fick bära en hjärtmonitor under hela tiden. En mängd tester gjordes under de två veckorna.

Astra Zeneca ville plötsligt ha ett DNA-prov den sista dagen. Stefan hade inte blivit informerad om det tidigare. Trots att han hade fått fylla i en mängd papper för att bli godkänd som försöksperson.

Nu blev Stefan rädd och orolig. DNA-prov hade det aldrig varit tal om. Varför hade man inte sagt det tidigare? Vad händer om det blir krig? Vad händer om bolaget säljs? Hur skulle DNA:t användas? Bygger Astra Zeneca upp en DNA-bank som kan säljas vidare? Frågorna haglade i hans huvud.

– Jag blev ombedd att skriva på ett papper som gällde DNA-provet. Jag vägrade. De andra i gruppen skrev på. Personalen blev sur på mig. Läkaren kunde inte heller förklara varför provet skulle tas. Men han förstod mina synpunkter.

Försökspersonen kunde slutligen kvittera ut sitt arvode. Så här ett år efteråt han ännu inte kunnat släppa frågetecknen kring DNA-provet.

– Det här känns inte rätt, säger Stefan till Realtid.se.

För att få svar på frågan har Realtid.se gjort en snabbkoll i DNA-frågan. Den ställdes på sin spets i samband med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Polisen misstänkte Mijailo Mijailovic men ville dubbelkolla ett DNA-prov från mordplatsen med prov från PKU-registret. Det är ett biobankregister som omfattar nästan alla svenskar födda 1975 och senare.

Sverker Ljunghall är forskningsexpert på Astra Zeneca. Han anser att bolaget har följt alla regler.

Hur många försökspersoner har ni årligen?

– Det handlar om hundratusentals personer i hela världen. Du vet väl att vi ägda av ett engelskt företag också, säger Sverker Ljunghall till Realtid.se

Varför fick försökspersonen reda på att DNA-prov skulle tas först sista dagen på er läkarstudie?

– Det kan ha varit ett missförstånd.

Kan ni sälja proverna vidare, till exempel till forskningsändamål i utlandet?

– Absolut inte. Ingen annan kan få tillgång till dem.

Är det många som brukar vägra DNA-prov?

– 99 procent går med att vi tar proverna. Det är inte heller någon stor grej i sammanhanget. Vi kartlägger inte hela den genetiska kartan. Proverna är specifikt kopplade till de tester vi gör. Det finns en etisk kommitté som granskar oss.

Hur går det med arvodet om man vägrar DNA-provet?

– Försökspersonerna får betalt ändå. De har också rätt att när som helst ångra och återkalla proven.

I januari 2003 trädde biobankslagen i kraft. Den ska hindra att den enskilde individens integritet inte kränks vid användning av DNA. Lagen säger också hur proven får användas.

Dock gäller lagen bara för allmänna den allmänna vården och sjukhus. De måste anmäla sina banker till Socialstyrelsen. Hittills finns det 749 registrerade biobanker. Privata biobanker, till exempel läkemedelsföretag omfattas inte av lagen. En biobank är prover från till exempel blod och vävnad.

I samband med Folkpartiets senaste landsmöte kom fritidspolitikern Ulla-Britt Hagström med en motion om att förändra lagstiftningen, så att också privata biobanker omfattas.

– Konstigt att inte ha en lag som omfattar både statliga bolag och privata, säger hon.

Förra året bildades ett Nationellt biobanksråd av Sveriges kommuner och landsting. En av åtgärdspunkterna är att knyta de privata bolagen till biobankslagen.

– Det är rättsvidrigt att de privata bolagen inte har skyldighet att anmäla sina banker. Där skyddas personer inte av lagstiftningen, vilket är tokigt, säger Göran Elinder, ordförande i rådet till Realtid.se.

När tror du att lagen i så fall blir verklighet?

– Målet är kring år 2010. Det är jätteviktigt. Om 20 till 30 år kommer alla mediciner hänga på genetiken. Därför behövs DNA-banker inom läkemedelsindustrin, säger han.

Hur menar du?

– Mediciner kommer att skräddarsys beroende på vilken grupp av människa vi tillhör. Eftersom vi har olika genetiska förutsättningar, påverkas vi olika.

Jan Forslid på Karolinska institutet sitter också i rådet. Han tror att DNA-banker i privat regi står för en ytterst liten andel jämfört med de statliga.

– Det finns inget stort mörkertal. Men det handlar om en etisk rättvisefråga. Alla prov ska omfattas av lagen, säger han.

Han gör dock klart att polisen, precis som i dag, inte kommer att lyda under biobankslagen. Det innebär att myndigheten har rätt att bygga upp sin egen DNA-bank.