Förändrade semestervanor där alla är vinnare

Trycket i ekonomin, större tjänstesektor och längre vinterresor gör att du knappast blir ensam på kontoret i sommar.

– Industristrisemestern, då alla hade ledigt under juli månad gäller inte längre. Internationaliseringen och att vi har gått med i EU gör att folk anpassar sig och väljer andra tider på året. Passionen för resmål som Thailand har också påverkat, säger Eva Hagsten, ekonomisk analytiker på Statistiska centralbyrån.

Hon säger att semesterförskjutningarna har påverkat svensk ekonomi positivt.

– Eftersom varor och tjänster produceras under hela året får det en snöbollseffekt. Utländska köpare vet nu att det gå att köpa hela året. Annars finns risken för att de handlar någon annanstans. Det är bra för företagsklimatet och borde ha gett effekt på vår ekonomi.

Även på Fritidsresor har man märkt av ändrade semestervanor som att sommarsemestern spritt ut sig från maj till september och att fler drar iväg över vintern, istället för på sommaren.

Marie Malmros, informatör på Fritidsresor berättar att för några år sedan åkte ungefär 60 procent iväg under sommaren, resten under vintern. I dag har siffran stigit och runt 45 procent av resenärerna väljer att åka iväg på vintersemester.

I statistiken ryms även fyrtiotalisterna som får alltmer tid till semester.

– De är resvana, har pengar, sparar inte heller längre till arvet utan har kul för pengarna, och måste inte resa mitt under sommaren.

Peter Terpstra är turistanalytiker på näringslivsmyndigheten Nutek.

– Det har blivit en starkare förskjutning mot Europas augustisemestrar. Färre jobbar inom verkstadsindustrin. I dag är tjänstesektorn den enskilt största sektorn och anställda har en helt annan möjlighet att välja när de ska ta ledigt, säger han.

Peter Terpstra ser också i sin forskning att augusti är den månad då antalet övernattningar på hotell, stugbyar och vandrarhem ökar mest i Sverige. Sedan år 2000 har övernattningarna under augusti ökat med 784.000 nätter.

Majoriteten av bäddarna, runt 77 procent, upptas av svenska turister. Andra månader som har ökat mer än snittet oktober, november, december och januari.

– Procentuellt är det december som haft den största ökningen, säger han.

Våra utlandsresor har ökat med 25 procent på åtta år. I fjol gjorde svenskarna 12,7 miljoner resor, varav 2,2 miljoner var affärsresor.

Vilka är konsekvenserna av semesterspridningen?

– Främst fördel får turistindustrin som får en större säsongsbredd på sina anläggningar. Stora investeringar som i Åre ger bättre avkastning när de kan spridas ut på hela året. Där används till exempel backarna för mountainbikes under somrarna, säger Peter Terpstra.

– Konsumenterna får också en fördel eftersom priser styrs av efterfrågan. Det är lättare att hitta billigare resor när semestrar sprids ut. Likadant går det att komma åt billigare produkter när produktionen i industrierna är igång året runt.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har uppfattningen att semesterperioder varierar olika mellan branscher. Den gemensamma nämnaren är dock att produktionen blivit mer kundstyrd än tidigare. Det innebär i princip att varor levereras i samma takt som de produceras och att mycket mindre läggs upp på lager.

– Då måste man ha produktionen igång hela året, säger Lars Jilmstad på Svenskt Näringsliv

Det finns dock branscher där gamla traditioner lever vidare. Bland annat inom byggsvängen som lägger sina semestrar från midsommar till början av augusti.

– Arbetsgivarna vill att vi ska spika på sommaren och ha ledigt på vintern. Men det är vi frankt emot, säger Johan Linholm, ordförande för den fackliga organisationen Byggettan i Stockholm med 18.000 medlemmar.

Varför?

– Byggarbetarna har ett hårt arbete och behöver vila ut på somrarna med sina familjer

Helene Rothstein Sylvesten

08-545 871 36

helene.rothstein@realtid.se

Sven Wettergrund

08-545 871 33

sven.wettergrund@realtid.se