"Ett par saker bör diskuteras"

1. Hämmar Advokatsamfundets regler affärsjuristernas arbete?

Olof Jisland:

– I allt väsentligt gynnar Advokatsamfundets regler vårt arbete eftersom reglerna särskiljer oss från andra aktörer på marknaden, till exempel juridikkonsulter. Med vårt medlemskap i Advokatsamfundet följer en mängd positiva garanterade saker för klienterna såsom sekretess, tystnadsplikt, ansvar, lojalitet, utbildningsnivå och försäkringsskydd. Många företag känner sig på goda grunder trygga med att anlita just en advokatbyrå.

Jonas Bergh:

– Under mina år som affärsjurist har jag aldrig upplevt detta. Visst finns det exempelvis regler om jäv som hindrar att man kan ta ett visst uppdrag, men för min del står jag bakom det etiska ställningstagande som dessa regler bygger på så jag har aldrig upplevt dem som ett problem. Inte heller reglerna om principer för prissättning har jag upplevt som problem. Det finns möjligheter till olika former av prisprinciper inom regelverket.

Johanna Linder:

– Nej, vi känner oss inte hämmade vare sig av konfliktreglerna eller övriga etiska regler i de typer av uppdrag som vi arbetar med på Time. Vi tycker att de etiska reglerna i det långa loppet gynnar verksamheten, eftersom de underbygger klienternas förtroende att vi har regler att rätta oss efter.

Carl Bokwall:

– Advokatsamfundets regler är till sin natur begränsande för advokatverksamheten för att garantera oberoende i stort och lojalitet i enskilt ärende, men inte för själva det juridiska arbetet. Sen kan man alltid diskutera i vilken utsträckning det behövs en sådan reglering. På Cederquist jobbar vi som ett modernt konsultföretag med kunden i fokus och som advokater känner vi oss inte hämmade i konkurrensen med andra juridiska rådgivare.

Mikael Smedeby:

– Advokatsamfundets regler ställer visserligen krav på alla medlemmar, men dessa krav utgör även en garanti på kvalitet och etik som jag ser som viktiga, och snarast konkurrensfördelar gentemot aktörer som inte tvingas leva upp till samma standard. Vissa regler om konflikt mellan olika – klientintressen tycker jag dock att både branschen och köparna är kompetenta nog att kunna hantera på ett friare sätt.

2. Finns det något som borde ändras för att affärsjuristernas arbete ska blir bättre/lättare?

Olof Jisland:

– Ett par saker bör diskuteras. För det första att det vore önskvärt med konkurrensneutralitet åtminstone inom EU så att svenska advokatbyråer och till exempel engelska dito hade att följa samma regler gällande intressekonflikter, till exempel vid så kallade controlled auctions. För det andra kan det ifrågasättas om jävsreglerna bör vara precis desamma för alla advokater oberoende av om man sysslar med affärs- eller humanjuridik.

Jonas Bergh:

– Jag kan inte direkt se något sådant just nu. Det är dock givetvis viktigt att regelverket kontinuerligt ses över och uppdateras med hänsyn till marknadens utveckling.

Johanna Linder:

– Det finns det säkert, men vi har ingen särskild fråga vi driver.

Carl Bokwall:

– Regelverket influerar bland annat. hur vi advokater organiserar oss och kanske hur vi tar betalt för våra tjänster. Samfundets regler drar dock all advokatverksamhet över samma kam och det finns all anledning att se över det tycker jag.

Mikael Smedeby:

– Jag tror det är fel om advokatbranschen ser sig som en ”skyddad hamn” som ska skyddas för att göra det enklare för juristerna. Vi möter konkurrens från andra konsulter och företag. Men vår styrka ligger i höga krav. Vi måste anta utmaningen och hela tiden vässa våra kompetenser, inte minst de affärsmässiga, för att skapa mervärden för klienterna. Att vara bra på juridik räcker inte. Vi ska inte ändra oss för att göra det lättare för oss själva, utan för att bli bättre för klienterna.

3. Tror du på fler avhopp eller att fler nya byråer väljer att inte vara ansluten till samfundet?

Olof Jisland:

– Nej, av de skäl som jag redovisat ovan, det vill säga konkurrensfördelarna med att vara advokat jämfört med något slags allmän konsult. Eftersom affärsjuristerna representerar en så stor andel av medlemmarna i Advokatsamfundet, utgår jag dessutom från att Advokatsamfundet kommer att verka för att tillvarata våra intressen.

Jonas Bergh:

– Det har alltid funnits företag som ger juridisk rådgivning utanför advokatbyråerna och jag tror att det säkert kommer flera sådana företag i olika former.

Johanna Linder:

– Nej, det tror jag inte, även om man kan förstå att det lockar att vara friare när det gäller bedömning av konfliktsituation och ersättningsmodeller. Jag tror att de flesta resonerar som vi, det vill säga det är en kvalitetsstämpel att vara med i Advokatsamfundet. Däremot tror jag det kommer att bli allt vanligare med andra ersättningsmodeller för advokattjänster än tidsbaserad ersättning. Det är ju inget som hindras av Advokatsamfundets regler.

Carl Bokwall:

– Diskussionen om Advokatsamfundet är inte ny och vi kommer säkert att se olika verksamhetsformer i framtiden, inte bara på grund av diskussionen om samfundet utan också för att konkurrensen hårdnar och det gäller att profilera sig. Till syvende och sist beror dock inte framgång på om man är med i samfundet eller inte utan om man vinner kundernas förtroende.

Mikael Smedeby:

– Konkurrensen om duktiga konsulter ökar och vi är inte skyddade bara för att vi är advokater. Men så har det varit länge och jag tror inte på någon ökning. De krav vi ställer på oss själva gör också yrket tydligt och viktigt, och det bidrar till att locka nya bra talanger.

4. Vad tycker du om externa ägare till en byrå? Är det bra för branschen?

Olof Jisland:

– Detta är ingen stor fråga. Erfarenheten från de länder som erbjuder möjligheten med externa ägare, visar att intresset är begränsat.

Jonas Bergh:

– Det är svårt att säga. Generellt tycker jag inte för min del att ägandet har en avgörande betydelse för ett företags kvalitet. Kvaliteten styrs mera av företagsledning, personal och normer för företaget, såväl interna som externa exempelvis i form av samhällets och Advokatsamfundets regler för advokatverksamhet.

Johanna Linder:

– Jag är tveksam till att det skulle vara bra med externa ägare. Däremot tror jag det skulle kunna vara bra att kunna ha delägare som inte är jurister, men som arbetar i verksamheten, enligt motsvarande etiska regler.

Carl Bokwall:

– Svårt att säga. Ägare utan en nära relation till kunden kan dock riskera att rubba det förtroende som all rådgivningsverksamhet vilar på.

Mikael Smedeby:

– Principiellt kan det vara intresset, men vi har inte sett något lyckat exempel ännu. Det är viktigt med en stark koppling mellan långsiktighet och ägande. I slutändan är det värdet av allt det som finns i alla kloka medarbetares huvuden som är den värdefullaste tillgången, och sköts byrån rätt så ska investeringar kunna göras utan att externt kapital behövs.

5. Slutligen, hur är affärsläget just nu?

Olof Jisland:

– Transaktionsmarknaden har varit ganska avvaktande under första halvåret, men nu börjar det röra på sig igen. Eftersom Vinge är en av de få byråer som kan erbjuda ett komplett utbud inom affärsjuridikens område, har vi gott om uppdrag även i lite sämre transaktionstider.

Jonas Bergh:

– Konjunkturen och sämre finansieringsmöjligheter från banker har medfört att färre företagstransaktioner genomförs just nu. Å andra sidan ser vi andra ärendetyper som är stabila, exempelvis tvister. Det finns också ärendetyper som ökar, exempelvis olika typer av obligationslån som en alternativ finansieringsform.

Johanna Linder:

– För Times del känns det bra och vi planerar att blir några fler. Det ska bli spännande att se vad som händer i höst.

Carl Bokwall:

– Affärsläget är bra.

Mikael Smedeby:

– Vi har ett gott läge på alla kontor och trots tuffa marknadsvillkor så ökar vi inom transaktioner, vilket är en bedrift. Det ser bra ut för hösten, efter att ha summerat ett rekordresultat under våren och mottagit utmärkelse som Nordens bästa byrå under sommaren.